ångest inför dränering av husgrund Alternativ

[lillgull]

Usch nu börjar det närma sig vår ombyggnad av vårat hus och omdränering av grunden.. Jag har lyckats förtränga att det ska ske ända fram till nu.
Jag riktigt ser framför mig hur grävskopor med flera tons tyngd på larvfötterna river upp hela tomten! IIIH! Vitsipporna! Blåsipporna! Mina vilda blommor som jag inte ens vet namnet på... Inget kommer att bli det samma efter dessa larvfötters destruktion. Min man glädjer sig åt att äntligen få huset riktigt dränerat, men allt jag kan tänka på är leråkern som dessa maskiner kommer lämna efter sig, och hur lång tid det tar för vitsippor och blåsippor, liljekonvaljer och fluffig grönmossa att etablera om sig.Hjälp hur ska detta gå!
Är det någon här med skogstomt eller trädgård som har överlevt en sådan här pärs, som kan dela med sig några lugnande ord eller varnande ord...

hälsningar från en smått hysterisk trädgårdsvän...

[Åsa zon 6]

Vi dränerade om för 5 år sedan och jag har fortfarande växter kvar i reservrabatterna. Fördelen med dräneringen är att jag var tvungen att göra någonting åt trädgården, inte bara nöja mig med vad som fanns. Nackdelen är ju att det tar sådan tid. Det är tur att man har tålmodiga grannar. Ett tips! Gör någon form av stensåll. Det lär ni behöva för jorden blir ordentligt omblandad. Jag har planterat i jorden som finns (med viss jordförbättring) och fått sålla bort så mycket sten att det nu finns ett rejält stenröse (ca 1 meter brett och 3 meter långt), men det går säkert att använda till något. Dessutom fick grävskopan upp en jättestor, snygg sten som han placerade där vi ville.
Till sist en liten rolig sannhistoria!
När jag nästan hade flyttat bort alla växter från framsidans rabatt bad jag min man att hämta lupinerna. Han kom tillbaka med en nyponbuske på skottkärran!