|
Det där med inkomstbortfall för skrivna artiklar känner jag dåligt till. Kulturskribenter i omgivningen blir antingen ombedda att skriva, eller också är de så etablerade att de kan räkna med att få in sitt material. (Själv skriver jag ibland gratis för de ideella organisationer jag är med i.)
Alla förlag blir överhopade av önskemål om att få översätta eller läsa korrektur, i synnerhet på högskoleorter med akademikerproletariat. Och många förlag är små och har så knackig ekonomi att förläggarna själva inte kan ta ut någon lön. Det går inte riktigt till som du tänker dig att komma in i nätverken.
Vill du ändå försöka, borde du leta upp någon oförtjänt bortglömd författare, gärna på ett ovanligt språk som du är rätt ensam om att behärska. Sen vänder du dig till något större förlag med skönlitteratur på programmet, anslår en entusiastisk ton och tycker det är synd och skam att vdb inte blivit utgiven på svenska – om så erfordras kan ju du göra det åt dem.
Av och till måste den akademiska kurslitteraturen förnyas; om du följer utvecklingen i ditt eget ämne, vet du vad som skrivs och vad som kan behövas på tillräckligt många institutioner för att en utgivning på svenska ska bära sig ekonomiskt. Många ämnen har i så fall div. stiftelser och fonder som även kan ge stöd för översättning. Och dina gamla lärare, som har kontaktnäten, vet ju redan vilka uppsatser du skrivit etc.
|
Ribesrubusvitis!
04-04-2006, 22:31
