Hej!
Jag håller också med om att Evas råd var mycket kloka!!!
Att anlägga en trädgård att lite som att renovera ett gammalt hus, gör man det själv lär man känna alla delar. Man får en känsla för alla material, spikar, skruvar och skavanker. Likadant i trädgåren, man får en känsla för växter, ogräs, jord, insekter mm. För mig gör det att känslan för trädgården blir starkare och jag växer ihop med den. Att göra jobbet själv tar naturligtvis tid men under den tiden väcks nya ideér och gamla skrotas. Resultatet tror jag blir hållbarare.
Jag började för ett år sedan med en plogad åker där ingenting utom korn, vete och betor växt de senaste 20 åren. Första året la vi gräsmatta för att slippa gå i leran och anla ett lite grönsaksland. Sedan fick vi slåss med tistlar hela sommaren. I år har vi hunnit lite längre, gräsmattan tar sig och kökslandet har blivit större. Några träd har jag också grävt ner samt en häck. Blomrabatter har jag inte hunnit till ännu. I våras slängde jag ut lite frön till ettåringar bara för att få lite blomster. På tur de kommande åren står växthus och perenner. Men jag räknar med att det tar några år till att komma dit jag vill. Och vid den tidpunkten är det säkert dags för att börja göra om saker där jag fått nya ideér.
Hälsningar
Susanna