För det som är mest viktigt av allt är att hunden får göra som den vill. Och om deras hund "vill" hälsa på vår, så anser de att den "måste" få göra det.
Det låter nästan ibland som om deras hund skulle ta skada i utvecklingen om den inte får hälsa.
I påskhelgen försökte till och med en tjej med en flat att locka ut vår hund på gatan för att hennes hund ville leka.
När vi sa nej blev det ett himla liv. Men vi har lagt ner flera hundra timmar i dressyr och där ingår att vi vill ha vår hund lös på tomten och att den inte går ut på gatan. Då är det så vi vill ha det.
Men konstigt nog så är det dom personerna som fostrar sin hund dåligt som gärna fostrar andras hundar till en massa ofog. Ofta rusar de fram med sin hund i sträckt koppel och skall låta den hälsa.
Jag anser att man frågar först hundägaren om det går bra att hundarna hälsar. Det kan finnas massor av orsaker till att hundägaren inte vill det.
Tex att man någonstans i dressyren vill lära hunden att när du går med mig så hälsar vi inte på andra. Eller att ens hund kan ha något smittsamt. Eller att ens hund har dålig erfarenhet av vissa hundraser och blir rädd.
Kolla bara hur många det är som har en hund som inte drar i kopplet.
Hur många är det som har en sådan kontakt med sin hund att de inte behöver koppel.
Att ha en sådan bra dressyr att man inte behöver kopplet tycker jag är att ge hunden frihet. Det strävar vi mot.
Att vi sedan har en himla intelligent tjej som skall pröva ALLT för att kolla OM det är förbjudet eller tillåtet ingår väl i utvecklingen. Hon testar mest för att få veta tror jag. För olycklig är hon i alla fall inte. Hon är en hund som strålar av lycka trots hennes "stränga" husse och matte.
Och hon är älskad
Hundkoll
12-04-2006, 20:47
