Orkar inte idag heller, att ta bort henne Alternativ

[Blomstersmurfen]

Min 14-åriga rottistik, som jag känt sedan hon var två dagar gammal, hade jag tänkt avliva idag, men jag orkar inte.

Letar hela tiden efter styrkan att göra det, eftersom hon inte mår så bra egentligen, och det är min skyldighet som djurägare att fatta beslutet om när, men skyller på att idag skall vi rensa i rabatterna, och då ligger hon brevid mig hela tiden i solen, och ser ut som om hon älskar att leva.

Idag är vi lediga från jobbet, tonåringarna slutar tidigt i skolan, och alla kan vara samlade... Men som sagt, hon njuter i solen, så det får väl bli en annan dag (igen)...

[Ramoth]

En råttis på 14 år !
Det låter som om du är lyckligt lottad!

Satt nyligen i en liknande sits som du.
Min "råttis" var mer i råttstorlek. Dvs en chihuahua.
När maken och jag bestämt oss för att nu är det dags, nu vill han inte längre, så skickade veterinären hem oss efter att ha gett hunden en vitaminspruta. Morgonen efter dog vår lille gubbe på väg in akut . . .
Han blev 16 och 14 dagar.

Det vi hela tiden utgick ifrån var hur hunden verkade uppleva det livet.
Ända fram till sina allra sista dagar var han possitiv och såg verkligen ut att trivas med tillvaron.
Han sov mycket och tog det allmänt stillsamt, var lite stel i rörelser, lomhörd och skumögt, men var glad och gav oss inte anledning att tro att han hade några besvär som störde honom.

Min erfarenhet och åsikt i frågan om gamla hundar är:
Ser den gamla hunden ut att vara nöjd med livet så är inte ålder i sig en anledning att ta bort den.

Att du ger din gamla trotjänare lite extra tid att njuta av solen går helt i linje med mina egna funderingar.

Att behålla ett djur som lider bara för att man själv inte klarar att ta steget, det däremot är att svika och inte ta sitt ansvar.
Men så lät det verkligen inte på ditt inlägg. "Mår inte så bra igentligen" lät inte särskilt alarmerande, men det där vet du så klart bäst själv.

En dag i solen vill man inte missunna sin vän!