såååååå sorgligt, men samtidigt sååååå bra Alternativ

[ansan]

Usch vad man fäster sig vid djur alltså.

Har haft en katt här i ett år som nu fått ett eget hem. HAn var en riktig vildkatt som slog och fräste mot en i början. Under året har han utvecklats och fullkomligt älskar kel. Däremot är han inte hanterbra så jag kan inte hålla fast för att klippa klor eller lyfta honom. Allt är fortfarande på hans villkor.

Så blir man så överlycklig över att det finns människor som tycker att en sådan katt är precis en sådan katt de vill köpa. FAst de inte ens fått klappa den när de besökt 2 gånger. Är inte det fantastiskt?!?!!

Men visst känne det hemskt att rycka upp honom från här där han blivit trygg och så vet man att han kommer till en början att vara livrädd i den ny amiljön med de nya människorna.

Fy! Ett år är länge att ha en katt så avskedet blir dramatiskt och smärtsamt. Och just svårt är det för att det inte är en trygg tamkatt som klarar att byta miljö lika lätt.

Hoppas bara att det nya hemmet har tålamod.
Jobbigt att känna sig så ledsen när det egentligen är en så bra sak som hänt.

[catlady]

Vi tog hand om vår första katt förra våren då en dräktig katta hade vandrat in hos någon med öppen altandörr. Hon var mager, smutsig, hade mask och 5 små bebisar i magen, och kvinnan hade plötsligt tre katter (förutom två hundar och en kanin) Vi tog hand om henne och hon födde här hemma i köket! Vi trodde först att vi kanske skulle adoptera bort kattan när ungarna fötts och utadopterats, men trots att ungarna var det sötaste och bästa som någonsin hänt var de ju lättare att hitta hem åt, och vi kunde helt enkelt inte låta henne byta hem igen. Hon hade redan varit med om så mycket. När sista ungen fann ett hem tog vi in en övergiven, svart och rädd otroligt liten pojke. Han var mager och hade tappat massor av sin päls pga löss. Han tyckte mycket om vår katta, men känslan var inte ömsesidig...
Men nu, ett år senare har vi två underbart fina katter, som trots att de är två väldigt olika personligheter har blivit kompisar.
(Vi hade kontakt med Kattjouren då, men är stödvänner till Kattkommando Syd nu istället)