|
Det är en infekterad debatt som har pågått länge - det här med kattbeståndet. För mig verkar det vansinnigt, oansvarligt och fullt med dubbelmoral att älska och sköta sin egen katt men tycka att avlivning är helt ok för alla katter som inte har ett hem! Vi äger dubbelt så många katter som hundar i Sverige och det är ett högt älskat husdjur. Men det är, som någon sa här ovanför, ägarnas fel att vildkattsbeståndet ser ut som det gör. I Holland t.ex. är kastrering en del av rutinen när du skaffar katt, men här verkar speciellt ägare till hankatter tycka att eftersom de inte behöver ta hand om ungarna så behöver de inte bry sig om att kastrera heller! Och så alla dessa blödiga män som tycker att kastration av katten är någon slags förolämpning mot deras eget "paket"... Samma män som sedan tycker att avlivning är helt ok av alla stackars små lkattungar deras hankatt fadrat! Det finns flera organisationer och varmhjärtade människor som arbetar hårt för att ge övergivna katter bättre liv. Man ska inte ens diskutera avlivning förrän alla andra möjligheter och alternativ är uttömda. Men det stämmer också att om katten ej har halsband eller id-märkning och ingen hittar ägaren, så får jägaren skjuta "av" den. Mitt råd: Ta in den, mata och avmaska och avlusa den. Sätt upp lappar och kolla nätet. Antagligen hör ingen av sig, för om de brytt sig hade de inte låtit det gå så långt. Men den kan ju också ha rymt! Annonsera på alla kattorganisationers hemsidor. Kontakta sedan Kattkommando Syd eller liknande om du verkligen inte tror du kan behålla honom. Lycka till och lyssna inte på avlivnings-snack!
--------------------
God odlingslycka! Hälsningar från Katarina ute på landet i zon 1
|