En vacker och påkostad trädgård..., Inte alltid en investering... Alternativ

[Caprice]

Har funderat lite på varför alla trädgårdsprogram som nu går på tv följer lite samma mönster... vilket jag inte förstått varför..
Men jag antar att det är så, att den breda skaran av de som fått en släng av trädgårdssjukan, har fått den lätta varianten... dvs de vill snabbt och enkelt anlägga en japansk trädgård med att hyra bobcats, köpa stora och fördiga växter, samt hyra in personal som gräver... för att sedan gå ut och ta sig en kopp the´i det färdiga projektet...

Vi andra, som fått den permanenta och obotliga trädgårdssjukan och dessutom gärna håller till på trädgårdsforum, vi vill stå med häcken i vädret och plantera, välja ut stenar till trädgården som passar,och helst även dra upp växterna ifrån frö...

Jag har dock förutsatt att om man lägger ned både tid och pengar på trädgården, så är det en viss investering / tillgång i huset... som borde betala sig vid en ev försäljning, iaf göra huset mer attraktivt... Inte till det fulla värdet kanske, om man skulle räkna in arbetstid ( ! ) men som sagt, en tillgång borde det vara...

Jag har precis läst en intervju med ett antal mäklare, som handlade om "plus och minus" vid försäljning... Det visade sig att det lönar sig inte att lägga ned för mkt arbete i trädgården, för att öka husets värde ... och har man iaf lagt ned en massa jobb, så kan det ibland få motsatt effekt...!
Dvs, ev köpare som kommer och tittar på en husvisning, där det är en stor och vacker tomt med rabatter / växter... då förutsätter vissa köpare att det innebär mkt trädgårdsarbete, och om de inte är intresserade av detta, så lägger de heller inget bud... och man kan därmed missa den ev köpare som skulle lagt det högsta budet...

Och ett bra exempel är en av mina grannar... De var ordförande i Rhododendronsällskapet, hade flera hundra roddisar i trädgården.. och trädgården hade de fö arbetat med nästan dagligen sedan 1972...
Paret som köpte huset är helt ointresserade av trädgården, vilket de talade om för både mäklare och säljare... Och de var bara glada över att roddisar inte behöver en massa "tramsande"...

Själv ger jag iaf inte upp tron på att de allra flesta väljer ett hus med en vacker trädgård... hur mkt arbete man sedan lägger ned där, det är upp till var och en...


Så kan det vara...

[lillgull]

Ja tar upp denna tråd igen, eftersom jag inte kan låta bli att framföra en annan sida av saken.
Jag som har köpt hus (aldrig haft tillgång till egen trädgård förut) men köpte huset för den underbara sluttning av vitsippor som det stog på.
Alltid drömt om att ha egen trädgård, och odlat för glatta livet på de små ytor som funnits att tillgå, balkonger, krukor, blomlådor... Helt plötsligt fanns det en hel trädgård! 1200 kvm!!
Det mesta var väldigt förfallet och igenvuxet...De som bott innan oss i huset hade tydligen lagt JÄTTEMYCKET tid på den enligt mäklaren, men nu var det ett dödsbo som sålde huset (frun hade dött 2 år tidigare i cancer) Mannen hade fått sköta trädgården själv, och han hade kört enligt Darwins princip... Låt de starka överleva..
Jag hittade minst 30 döda rosor, kvävda av ogräs eller bara döda genom vanvård... 3 risiga kaprifoler med olika färg på blommorna, olika perenner i tjockvuxna bestånd, gräsmattan har växt in i samtliga rabatter, kvickrot i samtliga rabatter... Två små pytteynkliga roddisar som såg för mjäkiga ut, julrosor planterade uppe i ett skogsparti (har jag nu efter tre år fått att blomma)
De rosor som levde hösten det första året täckte jag med mull och lite löv, vad vet jag hur man sköter rosor? Rosor som jag inte vet namnet på eller hur de ska skötas...De var helt överväxta av ogräs och kvickrot (och är fortfarande eftersom jag inte kan få bort kvickroten)
Sedan att klippa rosorna? De e en hel vetenskap i sig verkar det som...

Trädgården var jätterisig, men jag såg bara vitsipporna och den vilda frodigheten, kärleken e blind..
Jag har funderat SÅ mycket på hur den som planterade allt detta, tänkte.Hur det såg ut när det var som bäst? Hur sköter jag bäst den här växten, är det dags att flytta den här.. etc.. Jag har försökt känna av HENNES plan...
Och jag har försökt bevara det jag har kunnat.

Man skulle egentligen inte bara kräva att köparen av ens trädgård var trädgårdsintresserad. Utan man skulle även ha som regel att som säljare lämna en skötsel instruktion och e förteckning av växterna i trädgården. Ungefär som man får ett tvättråd i varje plagg man köper.

Jag är trädgårdsintresserad! Jag vill bevara!
Men va fasen, alla glossiga trädgårdsmagasin och bildrika böcker kan inte lära mig det jag behöver för just mitt lilla paradis på jorden. Det måste man lära sig av föregående ägare/ägarinna.. Tror jag iallfall..
Tänk om den man köpte huset av erbjöd sig att komma och hjälpa en till och med!? Efter köpet? Peka ut alla växter, kaske föreslå något som måste åtgärdas som inte har hunnits med... Sucka över hur mycket sniglar det finns i år igen..?! Många av mina stora GÅTOR i min trädgård skulle inte finnas om detta var verklighet. Vissa av rosorna kanske skulle få leva kvar, och vissa av plantorna perennerna i rabatterna också... Som det nu är har jag börjat rensa bort det jag inte gillar eller tycker brer ut sig förmycket. Mina egna växter har fått tränga ihop sig i två pallkragar på gräsmattan så länge tills huset är omdränerat och klart vilket mina man hotar med varje vår...
Och då tänker jag - Jaha..Nu åker alla de växter hon planterat bort en gång för alla, alla vackra alliumbollar, den blåa klematisen, de fina höstanemonerna som blommar så fint i augusti...
Jag / Vi kastar bort det någon annan har planterat. DET KÄNNS HEMSKT!
SLÖSERI! SAMVETESKVAL!!!

Om jag bara hade haft en gnutta hjälp hade jag kanske varit mer förstående. Men som det nu är så slänger jag hellre en ros som verkar blomma dåligt eller ser felskött ut och köper en ny som jag själv har valt. Eller så låter jag kanske bli de svårskötta, och ovanliga sorterna...


*suck*