CITAT (Reserv @ 19-06-2006, 07:30)
Min frukost åkte upp fortare än kvickt den gången, det lilla djuret som för övrigt ser ut som en brun tvättbjörn flås faktiskt levande. Det sägs att pälsen blir vackrare om djuret bara klubbas till medvetslöshet och flås innan djuret dött, pälsen "står" då.
Under tiden dom flår det här djuret så vaknar det och sprattlar....då kom tårarna på mig i vart fall, men när det lugnade sig så trodde jag att nu är det stackars djuret äntligen dött.
När dom slutligen kastar djuret på kadaverhögen.........ja, då vart jag bara tvungen att springa och spy upp frukosten......det stackars djuret gör ett tappert försök att resa sig, lyfter på huvudet och med dom vackraste ögonen i världen så ser den sig om på dom andra skinnflådda djuren omkring.....och ingen visar sån barmhärtighet så dom ens då kan ta livet av djuret. Det är så man vill gråta igen fast jag inte sett det denna gången. Det är ytterst sällan ett djur är dött om dom ska ha pälsen till kläder, åtminstånne den här typen av pälsdjur. Så filmen är egentligen mycket värre än man tror om man bara sett början, den är vidrig.
Just nu skulle jag vilja ha en sån där gubbe man har på msn som gråter
Det är nu drygt en vecka sedan jag såg filmsnutten, och det vänder sig fortfarande i magen. Den har påverkat mig mycket starkt.
Jag förstår er helt, ni som valt att inte se den. Fick jag möjlighet att spola tillbaka tiden, tror jag inte att jag hade sett den. Det är fruktansvärt vidrigt.
Reserv; min frukost höll också på att komma upp. Och när jag sluter mina ögon, ser jag dessa händelser framför mig. Illamåendet sitter i, tårarna är inte långt borta.
Det finns inga ord..., *varning för känsliga*
18-06-2006, 20:57
