CITAT (Gossen Ruda @ 10-07-2006, 12:18)
Man kan inte studera skönheten hos fjärilarna utan att ta dom av daga tyvärr.
????????????????
Nämen,
kära nån 
så du fick till det nu då.
Själv finner jag den
verkliga skönheten i de
levande fjärilarna. Och du kan knappast säga emot mig. (nåja, kan och kan, men ... inte "trovärdigt"

)
En del fjärilar är mycket skygga och svåra att komma inpå livet, men flera av våra vanligaste fjärilar är orädda och går med på att låta sig studeras på ganska nära håll, om man bara ger dem 2 minuters tålamod.
Två minuter, många gånger inte ens det!
Själv vet jag en treårig flicka som bara efter en halvtimme med mig på min stallbacke, var helt förtrollad av allt vad fjärilar heter!!! När hon sedan klarade av att finna rätt bild/fjäril åt mig i en fjärilsbok, så pratade hon fjärilar i ett helt år efteråt!!!
För mig finns de största naturupplevelserna i
delaktigheten. Och de barn som emellanåt är med mig, är mycket snart förtrollade - och kan förstås inte tänka sig att
döda! Eller skada eller störa.
Inte heller finns anledningen till att göra det.
Det finns en stor lycka i att
vara rädd om levande varelser!!!!! Utifrån
deras premisser.
Dessa mycket vanliga skönheter som jag visar här nu, var högst LEVANDE både före och efter att jag "studerat dem" och njutit av deras skönhet!

Pärlgräsfjäril.

Vitfläckig guldvinge.

Del av påfågelöga.

Skogsnätfjäril.

Vinbärsfuks.

Pojke med sin amiral.
Alla dessa var högst levande skönheter!!!

De fråntogs aldrig sin frihet, inte ens pojkens amiral...