Då var jag klar med bilderna. Först en bild på några ungrönnar där den till höger har typiska skador orsakade av honungsskivling.

Skrapar man bort den uppspruckna barken är det bara en brun goja eller pulver under ytterbarken.

Skrapar man på en frisk stam ser det helt annorlunda ut. Det gröna tillväxtskiktet, kambiet, syns tydligt.

Här är en annan kraftigare rönn med skador nära marken. Det är möjligt att rötterna skadats på den här vid jordarbeten alldeles bredvid.

Här har jag pillat fram det för honungsskivlingarna så typiska nätverket av platta snörliknande rhizomorfer. Dom är i början ljust bruna eller rödaktiga men blir till slut svarta. Ser man såna är det ingen tvekan om vad som angripit trädet.

Jag har inga bilder på själva svampmycelet men det liknar vanligt svampmycel och är gulvitt. En annan egenhet för honungsskivlingarna är att dom kan lysa. När svampen växer inne i ett träd utan tillgång till syre lagras något ämne upp. När sen luften får tillträde, exempelvis om man sågar upp stammen, oxideras detta ämne och avger ett svagt ljus. Jag blev mycket förvånad första gången jag såg det. Jag hade huggit ved på dagen och skulle gå ut sent på kvällen för att hämta lite till kaminen. Vedhögen syntes på långt håll i nattmörkret.