Variegerad weigela, det hade jag ingen aning om att det fanns!
En av mina buskfavoriter, särskilt om man ska ha någon som kan stå för sig själv och se speciell ut, är stor häxal (fothergilla major). Den maxar kring 2 - 2,5 m höjd, har ett rundat och som ung ganska upprätt och samlat växtsätt men blir med tiden rätt bred också.
Och vad är det för kul med den då? 1: Den har en riklig och originell blomning i form av en massa vita "flaskborstar" i maj. 2: Löven ser ut som alens i både form och storlek - vilket är ganska stort för en buske i den storleken - men är blankare och ser alltid fräscha ut (verkar ha väldigt litet problem med sjukdomar och skadeinsekter) och, framför allt, får underbara höstfärger i gult, orange och rött. 3: Vid närmare påseende har den ett kul växtsätt också. De enskilda skotten är ganska raka, men sidoskott kommer ut i olika vinklar - och sen får sidoskotten sidoskott i ännu en annan vinkel - tills den allt som allt får ett liksom vresigt och krokigt grenverk.
Jag hade den i vår förra trädgård och blev alltid glad av att titta på den av ovanstående skäl. Måste absolut göra plats för den i vår nya trädgård också, någon gång.
2 aber: - Eftersom den växer sakta är köpeexemplaren ofta ganska små och säljs det större ex (ställen som t ex Zetas kan ha det) brukar de vara rejält dyra. - Den är en surjordsväxt. Inte så att man måste ha den i ren torv, jag hade den i vår naturliga moränjord uppblandad med mycket mastertorv, men ändå.
--------------------
Hälsningar Ingo, zon III
|