Lite bättre faktiskt!
Det var som om ett ljus gick upp för honom förra måndagen. Jag jobbade fredag, lördag, söndag 10 timmars pass, så jag träffade honom knapp de dagarna. Sedan på måndagen tittade han på mig hela tiden precis som om han undrade vad jag ville? Eller också var han orolig att jag skulle försvinna igen, jag vet inte... Men iallafall helt plötsligt gick det att få kontakt med honom, lära in lite ord, faktiskt klappa honom och gosa med honom utan att han bet. (en stund iallafall...

)
Han har ett par svängar varje dag han flippar ur men är ändå inte helt okontaktbar som vi upplevde honom första veckorna när han fick sina ryck. Han är bättre mot Micke och Max också, fast Max är det svårt att låta bli att bita på....

Men det kan jag ju´förstå med hans yvigare rörelser. Men som sagt något bättre där med...
Det finns hopp skulle man kunna säga!
Valpkursen börjar nästa onsdag, ska bli spännande att se hur han beter sig då!