Mina ängspartier invaderas av denna härliga växt. Efterlängtade är de på våren när de kommer med sina sammetslena, ludna blad, gulliga som kattungeöron. Bladverket är silvrigt gråillgrönt och friskt ända till dess att de blommat ut. Då viker bergklintstuvorna sig utåt i geggsvarta former och visar stolt hur den lyckats döda allt under... Nästa år lovar den att komma i ännu fler klungor.
Jag tycker om dem trots deras lite brutala sida, och flyttar dem på våren när plantorna är små, så att de inte ska ta över hela ängen.
Om man klipper, plockar eller slår dem efter första blommen kommer de med en sen blomning till. Här i september ända in i oktober.
Bra växt om man har lite svår jord, torr, blöt eller skuggig eller för solig. Jättefin om våren!
--------------------
|