CITAT (Johan.S @ 02-09-2006, 20:51)
Jag håller inte med att trädvax alltid skulle skada trädet mer än det gör nytta. Visst är trädets eget läkekött bättre än konstgjorda alternativ och visst kan man hjälpa trädet med läkeprocessen genom att skära längs sårkanten, men alla trädgårdsägare har tyvärr inte den diciplin och det tålamod som krävs. Träden klarar inte själva av att läka stora sårytor i tid, innan de hunnit angripas. Det finns tyvärr redan tillräckligt många innanruttna fruktträd.
[/color]
Behandling av snittytor är ett av de områden som det forskats om. Bland annat i Tyskland, där man testade att skära fyra större snitt i varje träd i en lång allé. Ett snitt belades med ympvax, ett med lacbalsam, ett med kopparplåt och ett lämnades orört.
Jag tror det var fem år senare, då togs träden ned och man skivade upp alla snitten. Resultatet var otvetydigt. Där man lämnat snittytorna orörda hade rötsvampar, missfärgad ved etc trängt in minst. Där man lagt på guckor eller täckt hade de gått in längst.
Jag har personligen samma erfarenhet. För 15 år sedan strök jag på lacbalsam och ympvax på en mängd träd (som tur var inte hos en kund). Några snittytor i samma träd (äpple, päron, plommon) missade jag. Några snittytor återkom jag till och strök på ytterligare år så att det hölls tätt.
Resultatet är entydigt. Där jag inte lagt på något har trädet klarar försvaret bättre. Under ympvax och lacbalsam levde rötan ett gott liv, och trängde in längst.
Detta är inte konstigt. Träden har utvecklat inre försvar (callas CODIT för de som vill läsa mer, t ex av Alex Shigo på nätet) under 200 miljoner års utvecklingstid. Människan har haft ympvax och lacbalsam i kanske 40 eller är det så många som 90 år kanske.
Enda gången som ympax eller lacbalsam är motiverat är när man ympar. Då fungerar det att under den tid tätningen håller, hjälpa till mot avdunsnting så att ympen inte torkar ut. Sedan bör man pilla bort det om det ännu sitter kvar. Men mot rötan klarar träden bäst sig själva.
Och bäst klarar träden röta om man inte lägger stora snitt. Hellre 100 små snitt i ett träd än ett stort, om det är trädets friskhet och långlevnad beskärningen syftar till.
I övrigt: Om man tar bort flera års gren- och bladproduktion av ett träd under ett och samma beskärningstillfälle, kommer trädets gensvar bli att ge beskäraren problem. Antingen genom att skjuta mängder av nödskott, eller genom försvagningssymptom och mottaglighet för sjukdomar.
Beskärningens effekt visas inte efter beskärningstimmarna. Det är inte efter en dag uppe i träden man ser hur duktig man varit, eller oduktig. Effekten av det man gjort visas växtsäsongen därpå. Det gäller att inte stirra sig blind på det resultat man just åstadkommit, utan det svar som trädet gav på beskärningen innan. Och det svar som trädet ger växtsäsongen efter ens beskärning.