"Kill your darlings", trädgårdsstrategi? Alternativ

[Eva Swahn]

"Kill your darlings" - att inse att sånt man tyckte var genialt inte är det, och att helheten vinner på att ta bort det. En term som man använder i textsammanhang - går den att applicera även i trädgården?

Efter att ha samlat, snott, hittat, fått, tokhandlat har nu min lillla trädgård blivit ett sammelsurium av allt möjligt. Jag har nu börjat inse att mycket av det jag har tycker jag inte om längre. Det känns som om vissa växter inte är "jag" liksom.

Nu har jag till exempel en (inköpt) mandarinkaprifol - en kul typ när den blommar då färgen är spektakulärt orange. Men den doftar inte, den får inga vackra bär, den blommar bara en kort tid sen är den bara ointressant grön. Mina ("hittade") vilda kaprifoler däremot doftar, blommar fortfarande har också knallröda bär - mycket intressantare som växt.

Ett par klematisväxter, som har fått något slags pris, tyckte jag nu att de var ganska menlösa och mesiga, och heter i det här sammanhanget komiskt nog "My darling". En E-planta av en klättrande vit klematis har heller inte varit så där spännande.

Och måste man ha prästkragar?

Vad skulle du göra? Ta bort det du inte tycker om?

[Adri-Anne]

Jag skulle vilja slänga ut en god del och göra om.
Först och främst skulle jag vilja ha upphöjda odlingsbäddar, med en gjuten kant a´la Sylvias, när jag fick se bilden av den AoT, fick jag stora hjärtsnörpan. Men för ett få det så skulle nog rätt många plantor få stryka på foten. Men jag lider inte av seperationsångest så det var nog minsta besväret. Just nu har jag prackat på en annan Odlamedlem en kaprifol som jag inte tycker om, den doftar inte och då kan der vara.Det är ju förändringen och förnyelsen som gör trädgården så spännande.En trädgård blir ju aldrig helt färdig, eller?