"Kill your darlings", trädgårdsstrategi? Alternativ

[Eva Swahn]

"Kill your darlings" - att inse att sånt man tyckte var genialt inte är det, och att helheten vinner på att ta bort det. En term som man använder i textsammanhang - går den att applicera även i trädgården?

Efter att ha samlat, snott, hittat, fått, tokhandlat har nu min lillla trädgård blivit ett sammelsurium av allt möjligt. Jag har nu börjat inse att mycket av det jag har tycker jag inte om längre. Det känns som om vissa växter inte är "jag" liksom.

Nu har jag till exempel en (inköpt) mandarinkaprifol - en kul typ när den blommar då färgen är spektakulärt orange. Men den doftar inte, den får inga vackra bär, den blommar bara en kort tid sen är den bara ointressant grön. Mina ("hittade") vilda kaprifoler däremot doftar, blommar fortfarande har också knallröda bär - mycket intressantare som växt.

Ett par klematisväxter, som har fått något slags pris, tyckte jag nu att de var ganska menlösa och mesiga, och heter i det här sammanhanget komiskt nog "My darling". En E-planta av en klättrande vit klematis har heller inte varit så där spännande.

Och måste man ha prästkragar?

Vad skulle du göra? Ta bort det du inte tycker om?

[Eva Swahn]

Tydligen är det inte bara jag som jönsar och hattar...skönt att veta.

Under morgonrundan i täppan rev jag ner den tradiga klematisen. Fäste dödsblicken på andra tråkmånsar, men då hade redan en av grannkärringarna varit ute i sitt förråd 4 gånger under 20 minuter (behöver man det mellan halv 8 och 8?) och jag kände mig så iakttagen att jag gick in och satte på kaffet istället. ÅH vad jag lääängtar efter insynsskydd!

Alltnog, jag tar till mig kloka Cillas råd om att inte radikalt riva bort växter. Den osensuella mandarinkaprifolen får vara kvar för att tjäna som utfyllnad och kompis till en vildkaprifol som jag komemr att placera intill.

Men Cillas trädgård och min skiljer sig nog avsevärt i storlek. Alltså måste man väl med liten trädgård vara mera selektiv - både vid planering och inköp - och grymmare när växterna inte passar. Jag har kollat runt lite var jag kan sätta ut sånt som jag inte vill ha. Något har jag redan planterat på allmän plats. Jag vill naturligtvis inte heller döda i onödan, absolut inte, det är därför detta har blivit ett problem.

Jag inser också att jag kommer att hålla på som alla andra trädgårdsälskare: att ändra mig, ångra mig, ändra smak, förälska mig i nått som inte passar, riva upp, flytta runt, slänga och köpa nytt, falla för trender och misslyckas. Hej och hå!

Ännu en anledning till mitt akuta behov av insynsskydd, för folk får ju ständigt bekräftelse på att jag är galen - som jag håller på! Men att jag är fullt normal förstår jag när jag tar del av vad mina vänner här skriver.