|
kENNELKLUBBENS SVAR:
(urklippt från SKK`s hemsida)
En ledare i Svensk Veterinärtidning angående den svenska hundaveln har lett till stora rubriker i flera tidningar och inslag i såväl radio som teve. Johan Beck-Friis, som är informationschef på Sveriges veterinärförbund (SVK) och ordförande i SVFs djurskyddskommitté, skrev att extrema avelsideal fått fotfäste i landet och att Svenska Kennelklubben inte gör tillräckligt för att motverka dessa trender.
Svenska Kennelklubben (SKK) är mycket medvetna om de hälsoproblem som är förknippade med rashundsaveln och är starkt självkritiska till att vi inte nått längre. Vi anser dock att oerhört mycket arbete har gjorts och görs inom organisationen för att aveln ska ge friska och sunda hundar. I målparagrafen i Svenska Kennelklubbens stadgar fastslås att organisationen ska främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jakligt och exteriört fullgoda rasrena hundar. Arbetet med att främja en sund hundavel bedrivs på många plan inom organisationen. I de centrala utbildningarna av domare och uppfödare läggs stor vikt vid sundhet både vad gäller exteriörbedömning och i avelsarbetet. Detsamma gäller vid de domarkonferenser som arrangeras centralt eller av specialklubbarna och där domarna diskuterar uttolkningen av de rasstandarder som styr premieringen av hundar vid utställning. I samtliga rasstandarder påpekas att: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. I våra grundregler, som samtliga medlemmar ska följa, står också att uppfödarna ska följa SKKs hälsoprogram och i aveln endast använda hundar som inte uppvisar tecken på sjukdom, funktionshinder eller har känd genetisk belastning som innebär ökad risk för att avkomman ska bli sjuk eller uppvisa tecken på funktionshinder. SKKs hälsoprogram har i många raser gett mycket goda resultat vad gäller till exempel höftledsproblem. De senaste åren har också våra rasklubbar arbetat med att ta fram rasspecifika avelsstrategier där vikten av sundhet betonas starkt. Flertalet av våra klubbar är klara med detta och resten är på god väg. (Läs mer om rasspecifika avelsstrategier i faktarutan nedan).
Sammantaget anser Svenska Kennelklubben att det omfattande arbete som sker inom organisationen leder aveln åt rätt håll och bort från osundheter. Husdjursavel är dock en långsam process varför vi inte kan komma till rätta med problemen över en natt. Dessutom finns det ofta många faktorer att ta hänsyn till när man avlar. Samtidigt är vi medvetna om de problem som finns och är självklart intresserade av att finna lösningar på detta. Bland annat vore ett ökat samarbete med landets veterinärkår önskvärt på samma sätt som vi i dag har ett samarbete med det ledande djurförsäkringsbolaget Agria. Sammanställningar av de problem som veterinärerna möter skulle ge våra uppfödare och avelsråd fler instrument att arbeta med när de väljer djur för avel.
RAS
En rasspecifik avelsstrategi (RAS) är en handlingsplan för aveln inom en specifik ras. SKKs Avelspolicy anger målen, strategin beskriver vägen dit.
Läs mer om RAS och avel inom SKK på www.skk.se under rubriken Verksamhet.
SKKs hälsoprogram
I SKKs hälsoprogram ingår bland annat följande:
Höfledsdysplasi, armbågsledsdysplasi, knäledsdysplasi, patellaluxation, PRA, katarakt, PHTVL/PHPV, linsluxation, CEA, Renial dysplasi, PNP, Hemofili A, blåsljud på hjärtat, CLAD, Retinal dystrofi samt von Willebrands sjukdom
Några av hälsoproblemen, som höftledsdysplasi, finns i flera raser, medan andra bara finns hos enstaka raser.
Färg på hundvalpar
Svenska Kennelklubben har inga rekommendationer vad gäller valpar som föds med avvikande färg. Om de ska säljas eller avvlivas är upp till varje enskild uppfödare att ta ställning till.
|
FY BUBBLAN SÄGER JAG BARA!, Förbannad!
28-09-2006, 13:37
