För övrigt så fick jag vårdcentralen att överge en av sina rationailseringsideér de hade en gång. De ville utnyttja läkarna bättre. Men de tänkte inte på hur det var för patienterna.
Jag hade råkat på en åkomma som behövde penecillinbehandlas och barnen var små. Två och fyra år.
Så först var jag tvungen att se till att barnen kom till dagis sedan åka hem och sätta mig i telefonkö ca 45 minuter.
Efter det så trodde jag att jag skulle få komma till läkare kl 11. Men si jag hade fel. Jag skulle på en tidsbeställd tid till distriktssköterskan som ksulle bedöma ifall jag skulle få komma till läkare. Så jag blev ombedd komma tillbaka klockan två för att träffa läkare.
Och då brast humöret för jag var väldigt sjuk. Jag skrek något om att min mamma var jämlikare och hade det bättre på 50-talet och hon var hemmafru. Dagens kvinnor behandlas sämre än slavar.
Först ska jag orka gå upp för att ta ungarna till dagis för jag är så sjuk att jag inte orkar ha dom hemma.
Så åka hem sitta i telefonkö 45 minuter för jag behöver komma till doktorn.
Så åka till vårdcentralen klockan elva i tron att jag ska få träffa en doktor men i stället bli mött av en sköterska som säger att jag skall åka hem och komma tillbaka klockan två för att träffa en doktor.
Klockan två ska jag tillbaka hit för att träffa doktorn.
Sedan ska jag orka åka till apoteket för att hämta ur medecinen.
Efter det så ska jag orka hämta mina friska busiga barn
Jag ska orka laga mat och bada och natta ungarna
Framemot niotiden i kväll så kan jag göra det jag borde ha gjort i morse, lägga mig ner och vara sjuk.
Min mamma vaknade av att hon var sjuk. Hon ringde två telefonsamtal och det var i stort sett aldrig kö. Det ena var till distriksläkaren som kom hem till henne på förmiddagen och som hade medecin med sig så att det räckte de först dagarna.
Det andra telefonsamtalet gick till hemhjälpen. Ja fakstiskt det fanns hemvårdarinnor som kom hem och skötte hushåll och ungar när mor var sjuk.
Så jag fick fullkomligt tokspel efter denna harang. Jag la mig ner på golvet och vägrade gå därifrån. Talade om att jag inte orkade åka hem och komma tillbaka varför jag tänkte ligga där tills klockan två. Mitt på golvet i korridoren.
Nu jämrars så fick jag träffa läkare på störten, de ringde in medecinen på apoteket och bad att de skulle göra i ording medecinen för omedelbar hämtning för att jag behövde komma hem och lägga mig.
Efter det så togs de nya rutinerna med pendling flera gånger per dag till olika personer på vårdcentralen bort.
Och tur var det för jag hade inte orkat göra en sådan tur en gång till. Jag trodde nästan att jag var döende.
Fast ont krut förgås inte så lätt...........
Halsvirus
06-10-2006, 21:00
