|
Nu har jag varit hos tant doktorn. Tänk så bra det går när man väl kommer förbi sköterskemuren. Fick inte träffa min ordinarie läkare men fick för första gången komma till en kanon springläkare.
Är taget en massa prover. Alla värden som togs var bra men vi vet inte svaret på elektrolyter förrän i morgon. Sänkan var bara 18 och jag minns inte när den var så låg sist.
Hur som helst så var blodtrycket idag 140/95 vilket är den nedre gränsen för högt blodtryck. Men då medecinerar jag ju redan. Så vad det skulle vara utan törs man knappt tänka på.
Hon höll med om att en tänkbar orsak till yrseln i alla fall kan vara kaluimbrist, men det får jag veta i morgon. Med att blodtrycket har stigit kan även det vara en orsak till att jag mår dåligt. En del är känsliga eller har i ursprungsläget ganska lågt tryck ( vilket jag har) och då kan detta vara högt för mig.
Är hemskickad med en annan medecin ovanpå den andra och har körförbud några dagar samt beordrad vila. Telefonkontakt i morgon samt att blodtrycket skulle följas med täta kontroller en tid framöver.
Sedan så´"kanske" det blir en utredning varför jag har högt blodtryck.
Man kan ha högt blocktryck tydligen och man kan ha högt bloctryck av någon annan orsak tydligen också.
Men läkaren var en dam med pondus kan jag tala om. Vår vårdcentral har präglats av konflikter och dåligt samarbetsklimat. En del kan visserligen bero på att de är överbelastade med patienter som kommit från andra kliniker som landstinget inte längre ger tillstånd.
Klinikchefen på vår vårdcentral är sköterska och tidernas bitch. Alla är mer eller mindre livrädda för henne. Lab-personalen krigar om sitt revir och vill bestämma om sitt. Det här gör att samarbetet mellan läkare och lab inte funkar så bra.
Men när jag kom dit och pratat med läkaren i ca en minut så tittat hon på klockan och säger att förlåt jag avbryter men jag vill ha prover och transporten går om en liten stund. Du skall ut på lab och ta prover på en gång så vi får svar sent idag.
Jag knallade ut till lab och tänkte förskräckt att hur ska det här gå. Man skall snällt och diskret sätta sig på stolarna och inte säga ett pip. Man kan bli sittande i timtal ibland. Även om man bara skall lämna in något prov man tagit hemma så får man inte säga ett knyst.
Men lilla doktorn knallade med ut och sa att denna patient skall ta prover NU. Det skall med transporten så skynda på. Jag har aldrig kommit igenom labb så fort.
Tillbaka till doktorn för undersökning osv. När vi håller på med det så rusar chefen för vårdcentralen in på rummet och talar i ilsken ton med förhöjd röst om att det är möte och du skulle varit där NU. Hon ursäktade sig inte en gång att hon rusade in på rummet bara så där när det var en patient där.
Lilla tant doktorn vässar rösten utan att höja den. Med is i stämman som skulle kunna frysa ekvatorn till antarktis så säger hon lugnt.
Hörrö du, det skiter jag i. Jag har en patient och det går före alla möten i världen, jag kommer när jag är klar. Skriv ett PM ifall jag inte hinner.
Och inte lät hon sig stressas heller, hon gjorde lugnt det hon skulle och det kändes som om jag var det enda betydelsefulla i världen just då. HOn var focuserad på sin arbetsuppgift.
Jag är så jädrans impad av henne så det är inte sant. Mår fortfarande skit men hoppas det är bättre i morgon.
|
BLodtryck, Är det nån som har pejl på det.
19-10-2006, 08:29
