Har ni läst Fridegård? Alternativ

[netaave]

Jag har sen i somras börjat läsa om alla Jan Fridegårds böcker.
Började med serien om Margareta Ericsdotter som jag tycker är den bästa han skrivit. (5 böcker)
Fortsatte sen med böckerna om Johan From/Lars Hård (2 olika serier)
Läste Torntuppen och Porten kallas trång emellan, det är en paralellroman.
Har nu börjat med självbiografierna, På oxens horn, m. fl.
Ska sen avsluta med stenålderstriologin.

Jag är helt såld på denna författare, varför har inte han fått Nobelpriset?

Extra roligt för mig är ju också naturligtvis att böckerna är skrivna i uppländska miljöer.

[netaave]

Ja Fridegård är underbar, hade kanske lite svårt för vissa avsnitt i Lars Hård-böckerna, det märks att han inte mår bra där.
Ska ni läsa honom så gör det i den ordningen jag beskriver, det är ju så att det är Margareta Ericsons sonson som blir Johan From.

Jag upptäckte honom när en släkting dog och jag fick tag på paralellromanen "Torntuppen" och "Porten kallas trång" jag tror jag skrivit det här förut men jag tror jag läst Torntuppen 10 ggr.
den handlar om gamle Johan som vakanr en morgon och mår så bra trots att han varit så sjuk. Han erfar en lyckokänsla och kan till sin förvåning se himlen genom torptaket. Han går upp och sätter sig vid bordet, och ser till sin förvåning att hans kropp är kvar i sängen.
Han stannar kvar och ser till sin hembygd lite från torntuppen på kyrkan, kollar lite vilka som verkligen är ledsna över hans död och så.
Träffar någon som han gör en utflykt ut i världen med innan han återvänder och så småningom sugs uppåt.
Porten... är fruns berättelse om samma händelse, hur hon vaknar och tycker det är så tyst i stugan. Upptäcker så småningom att mannen är död och sen beskriver boken hur det blir med henne men att hon hela tiden känner att Johan är med henne.
Det är otroligt vackra böcker som skänkt mig tröst vid några släktingars frånfälle.
Är det så att dö som det beskrivs där, då är jag inte rädd för döden.