CITAT (Miss Cocker @ 24-10-2006, 22:12)
Eller... jag kan inte påminna mej att jag någonsin i mitt liv hört en endaste varken mamma eller pappa (inklusive mej själv ) vilja ha en dagisplats för att barnen skall få lite lekkamrater, har du? Nej det kan jag inte tänka mej.
Väldigt lätt att svara på den frågan:
JA, det är bara att titta mig i spegeln! Jag var hemmamamma i 3½ år och från det att dottern var 3 år började behovet av kompisar och en större social stimulans att bli alltmer påtagligt. Om du har läst mina inlägg överhuvudtaget så hade du sett att jag skrivit det.
Hon fick då börja på dagis 15 timmar i veckan
för sin egen skull Kan du tänka dig det?

I början var hon som ett socialt UFO, fick panik och skrek av fasa när småbarnen närmade sig. Anpassningen gick mot förmodan ändå ganska smidigt och idag är hon social, empatisk och klarar av att leka med andra utan att måsta ha det på sitt eget sätt jämt.
Jag törs inte tänka på hur det skulle blivit om hon inte fått göra denna anpassning innan hon börjar skolan strax.
15-timmars regeln finns till för att även barn till arbetslösa o föräldralediga ska få möjlighet att knyta kontakter och utveckla sin sociala förmåga.
Är det verkligen så svårt att fatta att barnen har
kul på dagis, det är som ett lekparadis för dem! Jag ser hur bra min dotter mår och hur utvecklande det är för henne. Så din "längre livserfarenhet" hjälper nog inte så mycket när det gäller att bedöma min dotters bästa.
Tillägg: Jag fick tvinga mig själv att lämna henne på dagis i början för jag hade vissa uppfattningar om dagis som jag fått äta upp x flera efter att ha sett hur det verkligen är. Jag kände att jag måste släppa lite av taget om henne för att hon skulle må bra och utvecklas. Det hade varit väldigt enkelt för mig att hålla fast henne hemma med mig, men det hade varit själviskt. Så småningom insåg även jag att hon skulle överleva utan mig och jag kunde skaffa mig ett jobb. Man kan inte binda barnen vid sig hur länge som helst, det borde alla förstå.