CITAT (Scrollan @ 01-11-2006, 13:56)
Jag har en vän som alltid har varit troende.
Hon gick med i Livets Ord och var mycket nöjd med den samvaro och allt det gav henne.
Efter några år var vi flera som märkte hur hon förändrade sig....vilket järngrepp hon alltmer blev fast i. Det var fruktansvärt att, som vän, se hur hon successivt bröts ner på olika sätt.
Det hela slutade med att vi var några stycken som satte oss ner med henne och började resonera med henne. Det var inte lätt eftersom hon inte tyckte att hon for illa på något sätt, men vi andra såg vad som höll på att hända och vi kunde helt enkelt inte sitta och bara titta på.
Det tog några år, men vi lyckades med att bryta loss henne.
Idag är hon med i en annan församling och mår så mycket bättre.

Bra gjort

tänk att ha sådana vänner,
det är det som är typiskt att den som sakta invaggas i församlingens förtryck inte märker vad som sker och så är det ju på annat oxså,
det som sakta kryper på märker man inte