|
Tja jag är ju ingen expert på det här, så låt mig citera Arbetsmiljöverket: "Kreosot framställs ur stenkolstjära och innehåller mer än 200 olika ämnen. Flera av dessa ämnen kan orsaka cancer. Vid försök med möss och råttor har kreosot orsakat lung- och hudcancer. Olika undersökningar av människor som jobbat med kreosotimpregnering tyder på att långvarig kontakt med kreosot kan leda till cancer."
"De som jobbar i stolpar utan skyddsutrustning och kommer i kontakt med kreosot utsätter sig för hälsorisker. Kreosot på huden kan orsaka klåda, hudrodnad, blåsor och sår. Kreosot kan också framkalla allergier. Enbart ångor från kreosot är tillräckligt för att göra huden extra känslig för solens ultravioletta strålar så att den lätt får brännskador. Det är vanligt att de som jobbar i stolpar drabbas av hudbesvär i ansiktet och på halsen."
Men visst har du rätt i att kreosot är svårlösligt i vatten, men jag förstår inte riktigt vad det har med saken att göra. För vad värre är att kreosot innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är fettlösliga vilket innebär att de upptas av mikroorganismer för att i slutändan landa hos människan. PAH är cancerframkallande.
Visserligen finns det belägg för att vissa bakterier klarar av att bryta ned föroreningar till mindre farliga produkter, men en rapport från projektet "Bakteriell nedbrytning av kreosot på gasverkstomten i Värtan" tyder på att det inte är fullt så enkelt: "Även om vissa föroreningar snabbt kan brytas ned av bakterier och svampar har andra visat sig ganska motståndskraftiga. PAH tillhör den grupp av föroreningar som är allra svårast att bryta ned. Det är därför vi fortfarande kan hitta höga halter av PAH i jorden runt ett gasverk. Att sanera en PAH-förorenad mark är idag en ganska kostsam historia med dyrbara uppgrävningar, transporter och kanske förbränning. Därför försöker man utveckla alternativa metoder, bl.a. biologisk sanering, där man utnyttjar mikroorganismer för själva nedbrytningen. Eftersom PAH:er har visat sig vara svåra för bakterier att bryta ned, har man under den senaste tiden försökt utnyttja andra organismer, svampar, för att påskynda processen."
Men om vi nu struntar i det där med miljöskador finns det en annan aspekt som talar mot användningen av kreosotimpregnerade slipers i trädgården - växterna själva. I ett projekt vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning 1999 kunde man påvisa att ämnen som ingår i kreosot har en hämmande effekt på tillväxten hos vitklöver och rajgräs. Eller för att citera www.dinbyggare.com:
"Varning
Järnvägssliprar impregneras med kreosotolja som utvinns ur stenkolstjära. Praktiskt taget alla växter är mycket känsliga för kreosot. Därför bör nyimpregnerade sliprar aldrig användas till spaljéer, hägnader, drivbänkar, blomlådor eller liknande. Växterna är så pass känsliga för kreosot att de kan skadas även om de inte kommer i direkt kontakt med det impregnerade virket, utan endast växer i närheten av det."
Micke
--------------------
Får man bara ändan ur vagnen, behöver man inte ta sig i kragen.
|
Slipers
04-09-2003, 11:21
