CITAT (anna_rispan @ 20-12-2006, 22:34)
CITAT (Norrbottens-Magdis @ 20-12-2006, 22:30)
Jag tror det är mer storstadsfenomen att inte prata med folk i omgivningen. Jag pratar ofta med folk som jag inte känner. Min pappa är extrem på det området, han kan säga "nämen tjenare!" till nån när man är ute på stan och så pratar de länge och väl och sen när man frågar vem det var så svarar han: "det har jag ingen aning om!" :lol:
apropå pappa. när jag var liten blev jag så imponerad över att han kunde hälsa på så många när vi var ute på samhället eller i närheten. han hejade nästan hela tiden. jag hade väl i min föreställning att man hejade bara på de man kände o alla de han hälsade på hade ju inte varit hemma hos oss. jag frågade alltid vem det var. o fick ett lång svar. det var han som är släkt med den som gick i samma klass som mig. eller. det var hon som pola med han som var bror till en som gick i min systers klass.
men som jag skrev innan. redan i staden med ca 32 000 invånare så blir det knöligare. inte alls lika mycket hejande längre.

Det var ett helsicke att vara ute med pappa när man var liten för man fick bara stå och vänta medan han pratade och praaaaatade med alla vi mötte. Jag är uppväxt på en liten ort och där kände väl pappa de flesta men han gör likadant var han än är. Han får nya polare överallt!