Jag såg första delen av programmet. Det som slog mig är att det är så positivt hela tiden. Så lite som visades av "baksidan", hur svårt en del lindrigt utv störda har det med bl.a jagidentiteten, att duga som man är, att acceptera sitt handikapp, svårt att acceptera att man behöver personalstöd, önskan om att t.ex skaffa barn, önskan om att ha en "riktig" kille (dvs, en kille som inte är utvecklingsstörd) osv.
Jag vet en lindrigt utv störd tjej som skulle läsa engelska för att hon skulle åka med sin familj till USA. Hon ställde följande fråga..."Om jag lär mig engelska, försvinner min utvecklingsstörning då? Blir jag som alla andra då?".
|