Alltså, deprimerade kostar samhället massor med pengar. Varför? Ett skäl kan vara att remissen till psykmottagningen har skickast i augusti och i januari har fortfarande ingenting hänt. När man ringer och tjatar får man till svar: Men så bråttom är det väl inte!?! Ett annat är att man får "lyckopiller", 20mg direkt (högsta dosen) Sen när de inte hjälper ska man trappa ner dessa piller 10mg/dag i 10 dagar. Helt galet! Alla besvär man haft har trappats upp hundrafalt under dessa 10 dagar för att inte tala om månaden efter... Att depressioner kostar samhället så mycket pengar kan kanske hänga ihop med att folk inte får hjälp i tid!?? Att psykvården har dragits ner till ett minimum där självmordsbenägna skickas hem i princip med ett rep i handen.
Kommentarerna till artikeln tänker jag överhuvudtaget inte läsa. Har hört tillräckligt rakt i fejan. Det räcker. Har två sk vänner som inte längre hör till min vänskrets pga inställning till den sjuke. "Vafan h*n e bara lat och vill gå hemma och dra" tex.
Nu är det inte jag som mår dåligt, utan en närstående. Bara så ni vet.
|