CITAT (alle @ 09-02-2007, 18:45)
Jo, men när barnet är oönskat, vad är det för liv som den erbjuds då?
Fast avbrytandet av graviditeten är ju inte lagligt för att skona barnet, utan kvinnan, om jag fattat historien rätt. Det finns ju mängder av personer som vill adoptera barn. I Oslo görs det nu lika många aborter som det föds barn, hur det är i Sverige vet jag inte. Inte heller vet jag om detta ska anses vara ett problem, jorden är väl inte direkt underbefolkad, men det hela manar till eftertanke möjligen.
Jag är hur som helst för 'fri' abort av pragmatiska skäl. Kanske av övriga skäl också, men frågan är inget jag ägnat mycken tankemöda åt. När börjar livet? När hjärtat börjar slå? När nervsystemet börjar sända signaler? När man klarar sig utanför livmodern? När man är döpt? När första celldelningen sker? Svårt. Oavsett vilket så är graviditet för många kvinnor en ren fälla (på allvar), och abort kan vara en lösning.
Kanske bör lagstiftningen ge även fäder mer rättigheter. Inte alls några rättigheter över att bestämma om kvinnan ska göra abort eller ej, där måste hon ha slutgiltiga ordet. Däremot kanske det är rimligt att mannen innan födseln officiellt kan avsäga sig faderskapet. Det är ju en mindre sak än att göra abort, eller adoptera bort barnet.
(OBS! Jag menar inte att det är BRA att avsäga sig faderskap, det kan nog anses rätt så fähundskt, men rätten bör kanske finnas)