Utmattningssyndrom, För den som vill fördjupa sig Alternativ

[Christa]

Lägger ut denna länk ifall någon är intresserad av fördjupa sig i ämnet.

http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2...2003-123-18.htm

[kryddan]

[
Till Kryddan vill jag säga att du kanske har fel yrke, som socialsekreterare bör man nog inte ha problem med att sätta tydliga gränser varken för sig själv eller andra. Själv slulle jag t.ex. aldrig kunna tänka mig att arbeta inom vården, jag passar helt enkelt inte för den typen av jobb, det skulle nog gå åt skogen direkt.
Gita

Tja, vad ska man säga. Försöker tro att du menade väl med den kommentaren.

Å andra sidan har jag 10 års yrkesliv bakom mig och jag tror inte att jag var dålig på mitt jobb. Och jag är inte gränsöverskridande i mitt sätt att arbeta med klienter.

Däremot var min person en dålig kombination med den arbetsmiljö som rådde. På en annan plats kanske det inte hade behövt ha blivit så. Nu var vi som sagt många som for illa. Flera som fortfarande inte är tillbaka i arbete.

Det jag egentligen hade tänkt skriva när jag - sömlös som vanligt - loggade in här, var ett lite tydligare svar på din fråga: "snarare en undran vad som gör att en del klarar av livets med- och motgångar utan att bli sjuka och andra inte. För trots allt lever nästan alla av oss under samma villkor och samma stress och har samma möjligheter till val. Beror det på personlighetstyp, hur man förhåller sig till omvärlden? Jag undrar, jag påstår inte."
[COLOR=red]
Ja, jag tror att det har att göra med vem man är, och vad man har med sig - och hur man förhåller sig till omvärlden.

Jag arbetar för att komma dithän du beskriver att du är: att göra mitt bästa och sedan vara nöjd. Jag har fått lära mig att jag hittills lagt för mycket av mitt värde i vad jag gör och att jag är en hård domare för mig själv. Jag har aldrig haft något behov av att vara bäst - som några av er uttrycker att det handlar om. Men jag har haft svårt att veta var gränsen för "bra nog" gått.
En otrygg uppväxt med våld och alkohol har också bidragit till att jag kanske är sårbarare.

Jag kan förstå att uttryck som att "man måste brinna för att bli utbränd" o.s.v kan uppfattas som provocerande. Jag har ju duktiga kollegor som inte blivit sjuka - och jag tror det handlar om att de kanske har mer av Gitas förhållningssätt och grund att stå på. Inte att de brinner mindre.