CITAT (Evgeni @ 15-02-2007, 10:10)
Jag är ledsen om du uppfattade mitt inlägg som en provokation, för det var inte min mening.
Trots det, tycker jag inte att min jämförelse är långsökt alls. Den man blir, formas för det mesta under väldigt unga år. Och för det mesta blir man stark, tom fruktansvärt stark. Och man klarar många gånger bra mycket mer än vad många andra skulle göra. Tack vare sin erfarenheter

Uppfattade inte alls det du skrev som en provokation, bara att det var väldigt konstigt. Du har ju själv ansvaret att utifrån dina erfarenheter gå vidare i livet. Vem skulle annars ha det ansvaret som vuxen individ? Arbetsplatsen? Andra medmänniskor? Samhället för övrigt? Jag tror inte det för den enda som kan välja är ju individen själv och det gör man utifrån sin egen ståndpunkt och erfarenhet där därigenom har man som vuxen möjlighet att kunna välja. Du lever väl inte som barn hela ditt liv, jag har då valt att INTE leva mig kvar i min barndom för den var inget att hurra för.