Dags att stoppa fruktkärnor i marken!, - ha alltid några egna fruktträd på gång Alternativ

[Cilla]

Nu är det bra tid att stoppa ned kärnor av äpple, päron och körsbär i backen!

Stoppar man dem i en hörna man inte använder så mycket, i en kruka som man gräver ned i marken eller på en allmänning i närheten där man bor, kommer man bli glatt överraskad när de små fruktträden dyker upp och man kan flytta dem till ett bättre ställe.

Kan du inte ha fler fruktträd själv på tomten så är ett egengjort fruktträd en utmärkt present.

Sätt ned kärnan i marken en cemtimeter eller två, gärna på ett fuktigt ställe. Det är lätt att flytta det sedan, så du kan driva upp dem lite varstans; i utkanten av en häck, invid en buske mm. När den lilla plantan kommer upp är den en rak pinne utan sidogrenar (spö) med blad som blir 20-80 cm hög första säsongen. Året därpå utvecklar den sidogrenar, och nu eller nästa år kan du välja att ha den som ett vildfruktträd eller att ympa på en liten gren från ett äpple eller päron du tycker om. Misslyckas du låter du trädet sätta fart igen och ympar på igen nästa vår.

Träden man köper i handeln är 2-3 år gamla. Har du god jord kan dina träd på ca 4-5 år bli lika stort som de i handeln. Dessutom, för äpple, blir det ett träd som har möjlighet att leva mycket längre än de man köper.

Vissa päron och många körsbär ger bra frukt också från frösådder. Mycket få äpplen blir det, men en vildapel är mycket vacker och blommar hur ymnigt som helst.

[Cilla]

En fröplanta, dvs kommet från en äpplekärna i marken, kan ge vilka äpplen som helst. För det mesta blir det små äpplen, sk vildäpplen. De är ofta mycket söta och torra, eller sura. I sällsynta fall blir det nya, goda sorter(experiment visar att 1 av 2000 kärnsådder ger bra äpplen, fast själv gillar jag syrliga vildäpplen och skulle gissa att 1 på 200 för mig blir ätbara).

Varje kärna från ditt söndersprängda träd har två föräldrar, en är alltid från trädet själv och en från ett annat träd som biet eller flugan besökt. Kärnorna kan alltså ha olika föräldrar. Genetiskt är varje frösådd unik, och många har möjlighet att som träd bli stora och mycket gamla äppelträd som blir flera hundra år. Detta också om du endast sparar roten, grundstammen, och ympar in en annan sort som stam och krona.

Vill du ha garanterat ätbara äpplen kan du låta frösådden gro och sedan ympa på grenar av kända sorter. Det tar inte så lång tid som man kan tro - redan efter 2 år kan man ofta ympa in en sort, och efter 3 år kan man ha frukt på den. Det är inte så långt ifrån det köpta äppelträdet (som närapå alltid är satt på A2 grundstam) som man sätter i backen.

Snabbast får man fram frukt på äpple om man sträcker grenar till ett mer horisontalt läge, som t ex vid spaljéring i olika former eller häckar, t ex lepagehäck som bildar vackra bågar. Då stannar grenarna av i växten, men i lepagefallet med bågformer får man fram både fruktved och viss grenväxt samtidigt.


Lepagehäck, kan också användas som 2 meter hög berså


Palmett, kan användas som fristående häck, berså och mot vägg.


Verrierpalmett, vanligast mot vägg. Lite knepig att få till de första åren. Passar bra om man bor i ett för kallt eller blåsigt läge för vissa päronsorter - husväggen och marken intill huset skapar varmare zon.


Solfjädersform, blir ett vackert tvådimensionellt träd invid vägg. Kan planeras så att det blir symmetriskt, eller helt enkelt bara klippas till så att det inte växer ut från väggen. Passar för sorter man inte kan klippa som de tidigare, t ex körsbär, persika och plommon.

Allra snabbast går det om man använder svagväxande grundstammar och ynpar på sorter på dessa (eller köper en färdigympad spaljé), men en egen frösådd blir mycket större och har möjligheter att bära mycket mer frukt. Dessutom lever grundstam till frösort längre, som sagt.