Förra året blev en stor, gammal huggorm avlivad för at det var nödvändigt. Den flyttades flera gånger, efter några dagar var den tillbaka, sa dom iallafall. Den hade hittat det perfekta stället (enligt den) vid stigen där alla öbor varav flera barn går flera gånger per dag. Synd på den gamla vackra ormen, men samtidigt förståligt. Själv är jag mest orolig för mina hundar när dom spinger omkring, mycket orm på ön finns det.
|