CITAT (sanna @ 06-11-2003, 21:57)
"Han SÅG FAKTISKT UT som om han VILLE att jag skulle ta hans mobiltelefon och plånbok! Vad ska man annars tro?
Han hade ju inte kavajen knäppt, ju! Han var packad och vinglade runt och är man så dum så man går ut på stan packad med oknäppt kavaj och flashar med plånböcker å allt, då får man faktiskt skylla sig själv! Han VILLE JU bli rånad. Man kunde se mobilen i innerfickan. Fattar ni att han själv VILLE bli rånad då?
Sedan skrek han ju inte ett endaste dugg faktiskt när vi tog den. Hur skulle jag ha kunnat FÖRSTÅ att han inte ville bli rånad då?!
Jag hade faktiskt kniv och var j'**-ligt hotfull. Det var alla mina kompisar också. Han borde alltså ha fattat att det handlade om RÅN då! Vilket det inte gjorde eftersom han inte protesterade eller gjorde motstånd..."
Tänk om domstolarna handlat lika i en sådan situation som du beskriver
som de gjorde i gruppvåldtäcktsmålet.
Vilket Ramaskri det hade blivit. (med all rätt)
Hur kan det komma sig att kvinnan år 2003 fortfarande behandlas på sätt som sker?
Har vi varit för tysta?
Upprop, till Riksåklagaren
06-11-2003, 09:05
