Ska vi ha kvar Mors dag och Fars dag?, vad tycker du? Rösta! Alternativ

[Eva Swahn]

Under min skoltid visste alla att Sten och Gösta inte hade nån Pappa. Stens pappa hade gasat ihjäl sig i garaget. Göstas föräldrar var skilda. Till Fars Dag fick de i slöjden göra presenter till sina mammor istället. Vi andra tyckte det var så pinsamt att vi stod tysta med sänkt blick med våra slöjdalster och vågade bara i smyg titta åt Sten och Gösta. Hur kände dom egentligen? De fick ju göra tantsaker på slöjden! Hur kunde det vara att inte ha nån pappa? För oss andra gick det inte ens att föreställa.

Nu råder andra villkor. Några kan ha många vuxna omkring sig som har olika grad av föräldrarelation till barnet , andra kan ha ett stort tomt hål som inför en sån här dag blir ännu tommare.

Ska vi fortsätta att fira Mors Dag och Fars Dag? Eller ska vi vända på kuttingen och fira Alla barns dag? Barnen har vi ju liksom. Och för att inte fokusera på vilka vuxna i den nära sfären som saknas en sån här dag, skulle man ha aktiviteter för barn på idrottsarenor, badhus, bibliotek, museer, teater- och biosalonger. Göra speciella roliga bakelser (i stället för till en väldigt död kung), dela ut ballonger och godis, ha disko och smådjursutställningar annat kul.

[Eva Swahn]

Om Barnens dag. Från Nordisk familjebok från 1922:

Barnens dag, en välgörenhetsinstitution, att medelst verksamt anordnade penninginsamlingar och folkfester skaffa medel till skollovskolonier och dylik humanitär verksamhet. Idén till anordnandet av en Barnens dag utgick från grosshandlaren A. Eliasson i Stockholm, som 1900 i en till Pressens vecka utlyst pristävlan framlade förslag om en "Barnens dag" med barn som medverkande och för barn. 1903 amordnades i Köpenhamn på initiativ av distriktsläkaren därstädes J. Carlsen (död 1919) en Börnehjælpsdag, som huvudsakligast bestod av bössinsamling på gatorna. Barnens dag organiserades i Stockholm 1905-07 av direktören Kl. Virgin. Ledningen övertogs därefter av översten K. Virgin och alltifrån 1910 av grosshandlaren A. Eliasson, som genom uppfinningsrik energi bragt resultaten till alltjämt stegrad höjd. Han omlade Barnens dag efter det av honom 1900 framlagda förslaget, d. v. s. tyngdpunkten lades till fester med barn som medverkande. All basarform slopades. Fr. o. m. 1912 har Barmens dag i Stockholm fått bestämda dagar, nämligen tredje lördagen och söndagen i september. Från Stadions tillkomst sistlidna år ha festerna förlagts dit och har under namn av "Barnens dags festspel i Stadion" utvecklats så, att de nu är de största friluftsfester i vårt land, med ända till 5,OCO medverkande. Tusentals bara i nationaldräkter och natursymboliska dräktgrupper bilda de vackraste, rörliga färgspel vid sina ringdanser. Därtill komma studentkorteger och annan defilering, studentsång, kvällsfester med fantastiska baletter, musik, solosång, stora fyrverkerier
o. s. v. 1917 sammanförde Barnens dag för första gången sedan
1875 Kristiania, Köpenhamns och Uppsala studentsångare. Genom kommunens försorg smyckas staden under båda dagarna med flaggor. En viktig del af Stockholms Barnens dag är dess tombola. 1913 uppfann ledaren ett nytt tombolasystem, i det att även de s. k. nitarna erhöll nummer och på dem anordnades ett särskilt lotteri. Detta system har sedan tagits till förebild vid många tombolor inom och utom vårt land. Barnens dags tombola i Stockholm är numera den största, som anordnats å någon plats. Sedan 1910 utkommer vid festen "Barnens dagblad". Första 5-års-perioden blev nettobehållningen i Stockholm omkr. 300,000 kr. 1910-22 har nettobehållningen utgjort sammanlagt 2,953,000 kr. Revisorer för Barnens dag utses av överståthållaren. Barnens dag i Stockholm har sedan 1910 stått under konungens beskydd. Näst efter huvudstaden kommer Göteborg med stora intäkter från sina Barnens dagsfester. Barnens dag anordnas numera i ett stort antal af Sveriges städer och köpingar.

I Nationalencyklopedin står det lakoniskt att firandet av Barnens dag har minskat i takt med det ökande välståndet