En tjej som håller på mycket med bla meditation sa till mig att jag verkligen skulle må bra av att meditera, men eftersom jag är den jag är och har så svårt att slappna av och bara vara så blev det mer ett stressmoment än en rofull stund att hämta kraft och energi från. Jag har till och med svårt att få ro i min "bubbla" just nu, men det tror jag hänger i hop med att jag har alla tentakler ute nu eftersom jag har min 6 månaders son att hålla koll på.
Men tjejen (jag har inte kollat upp än bland anv reglerna om jag får lämna ut namn) frågade mig om när jag kör bil plötsligt är framme vid målet utan att ha en aning om hur jag kom dit.
Jag berättade att det hände väldigt, väldigt ofta. Jag sa att jag hade funderat på det mycket eftersom jag trots att jag inte var medveten om allt som hände kring mig (hmmm, svårt att förklara), så bromsade jag vid behov, jag hade koll på trafiklysen, jag gjorde omkörningar, jag såg barnet vid vägkanten och gav plats till barnet i fall barnet skulle snubbla eller liknande, jag har koll på hastigheten osv osv. Men ändå kan jag knappt komma i håg hur jag kom till målet.
Då sa hon att det var meditation, kroppen väljer att vila för att det behövs. Men trots det så "stänger kroppen inte av medvetandet" utan är väldigt uppmärksam och reaktions snabb när det behövs.
Jag har funderat endel på det, och skall fundera vidare.
Men detta har ju min själ styrt över utan att jag har varit inne och tankestyrt (heja min själ som kan "vinna" över tankens kraft ibland
), men jag skulle säkert kunna meditera viljestyrt om jag bara tillät mig att vara i nuet.
Det jag ville få fram - om än lite snurrigt - var, kan man meditera när man kör bil så kan man utan tvekan klara av att meditera när man diskar.
Famtiden oroar oss, det förflutna håller oss fast.
Därför går vi miste om nutiden
Om meditation
22-05-2007, 16:24
;efter bara en kort stund kliar det i hela kroppen och jag bara måste börja göra någonting!
