juvertumör Alternativ

[*Agnes*]

Var på djursjukhuset med min "hundbo", plågsam undersökning och behandling som gjort henne gott till slut. Analsäcksinflammation, det är inte att leka med. Precis innan vi skulle ge oss av därifrån ville veterinären känna på hennes juver av någon anledning, min käraste har en juvertumör, veterinären bad mej åka hem och fundera på vad jag skulle göra åt det??? Operera eller låta det vara??? Var inne på en del hundforum och läste angående min "tjejs" diagnos, det var både bra och alldeles förtvilat hemska historier om hundar som opererats för detta.

Är det någon här på forumet som fått sin hund opererad för detta, snälla berätta lite för mej , känner mej lite förvirrad i detta. Min tjej är en pigg nioåring, det är mitt adoptivbarn som de första tre åren innan vi möttes bott instängd i en liten hundbur så vi har verkligen kämpat tappert båda två för att nå dit vi befinner oss idag, som tvillingsjälar , det enda jag vill henne är gott, det bästa.

[Ewa L]

Oh vad jag känner med dig!! Mer än ord någonsin kan uttrycka.

Min älskade Mehlie (Cocker) fick en juvertumör för drygt 3 år sedan, men hon gick mot de 13. Först körde jag huvudet i sanden, dvs jag konsulterade inte någon veterinär öht men mitt sunda förnuft sade mig vad det var.
Den växte ganska snabbt och när den började "läcka" visste jag att det var dags.

Först i efterhand har jag tagit reda på vad jag kunde/skulle/borde/ha kunnat etc gjort. Och i mitt fall blev det: Precis det jag gjorde!!
Alltför ofta har de metastaser i lungorna och slutet blir då detsamma.

Men det var alltså mitt fall!! Min hund var nästan 13 år, och jag tycker/tyckte inte att det var OK att utsätta henne för de lidanden som trots allt skulle uppstå vid den höga åldern.
Din lösning kan bli en annan. Ex.vis hur länge kan hon leva med tumören utan operation?

Saken är den att Mehlie så sent som på torsdagen travade med mig i skogen som vanligt, åt och var OK fram till lördagen och på natten tog jag mitt beslut. Dvs hon var faktiskt riktigt pigg ända in till slutet. Veterinären sade också att hon inte hade lidit speciellt mycket förrän den gick hål. Han t.o.m. frågade om jag ville ta med henne hem igen eftersom det var en långhelg och jag kunde återkomma när det blev vardag. Men jag såg på hennes ögon och hela kroppsspråk att hon inte ville mer. Och man får ju inte vara egoist.


mehlie rosenspirea.jpg Min Cocker-flicka Mehlie. Född 91-03-12. Död 04-05-30. Älskad och saknad.