Näring/nyttighet/jord/odling/fundering, Vad som kommer in Alternativ

[Ingrid på Västku...]

Todeoo,

Nu har jag funderingar här.... bl a om grönsakers nyttighet. Har läst artiklar och gått medi en ny diskussionsgrupp på yahoo så jag fick ju nya infallsvinklar till allt
bl a den kanske utslitna funderingen om jord. Ja - > är dte vi odlar så näringsrikt egentligen? För att innehålla spårämnen mineraler och nyttigheter så måste de ju finnas där ifårn början i jordne så att växten kan ta upp det och göra det tillgängligt för oss.....så det här man säger att grönsaker är så nyttigt etc är inte det till viss mån jordmånsberoende? För allt kan man välan inte fixa allt med NPK-flytande gödning och påsjord/påsdynga?
I sammanhanget vin så är det ju mineralerna i jorden osm ger det dess karaktär ( bl a lite förenklat)...

Så...i fallet med sand och gräsklipp....visst ger det fina grönsaker men hur är det med spårämnen mneraler etc när man väljer en sådan odlingsmetod?
Antar att detta kunde vara med på Jordforumet med :-)

Hur vet man och vad vet man och vad kan man säga med viss säkerhet?

Undrar ingrid ( det är vinter - > skallen börjar fundera)

[Micke]

Några synpunkter till kunde vara på sin plats. Det handlar ju om ett komplicerat samspel, vilket framgår av följande citat (källa: http://sll.bibul.slu.se/html/sll/sjv/slutr.../SRE96-05.HTM):

"För ekologisk växthusodling utgör plantornas näringstillförsel en central fråga. Liksom för alla ekologiska odlingssystem sker den huvudsakligen med näring som är organiskt bunden eller är i föga vattenlöslig form. För att näringen skall bli tillgänglig för växande plantor måste materialet brytas ner av mikroorganismer, som tillgodogör sig näringen och vid sin död ger ett mineraliserat näringstillskott till jorden. Denna näring kan växterna alltså utnyttja, vilket sker i konkurrens med tillväxande mikroorganismer samt med läckage- eller emissionsförluster och återbildning av näring till den organiska, halvstabila, poolen. Avgörande för odlingssystemets tillgång till växttillgänglig näring blir därför en komplicerad balans mellan både faktorer som hänför sig till odlingssystemet och dess omgivning: näringstillförsel och näringsförluster samt faktorer inom själva odlingssystemet som påverkar mineralisering - immobilisering. Bakomliggande orsaker till alla dessa faktorer är av mikrobiell, kemisk, fysikalisk och växtfysiologisk art. Otillräckliga kunskaper om detta ytterst komplicerade system kan säkert förklara de varierande och ibland motsägelsefulla resultat som forskning kring näringsförsörjning vid ekologisk odling uppvisar."

Tycker att citat ger en ganska bra bild av de komplicerade sammanhangen kring näring och näringsupptagning. Vad näringsinnehåll och smak beträffar vill jag dra fram ytterligare några citat (källa: http://www.cul.slu.se/information/fragorekol.html):

"Har den ekologiskt odlade maten bättre näringsinnehåll än den konventionellt odlade? Enligt Bengt Lundegårdh, som forskar i växtprodukters kvalitet vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, är det inte seriöst att säkert uttala sig om skillnader i näringsinnehåll mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat. Alldeles för få studier finns gjorda - vilket inte betyder att skillnader inte finns, poängterar han.
Det finns studier som indikerar att ekologisk mat i vissa fall skulle innehålla t.ex. mer vitamin C och mineraler, liksom att den kan innehålla mindre mängd nitrat. Vilka produktionsåtgärder som i så fall gynnar olika kvaliteter hos livsmedel finns mycket lite forskning om. Kvävegödslingsnivån är en faktor man känner till som påverkar halterna av vitamin C och nitrat. Dock finns en rad andra faktorer som kan påverka dessa och andra kvalitetsegenskaper, men sambanden är oklara.

Är den ekologiskt odlade maten godare än den konventionellt odlade? Alltför få studier är gjorda inom området för smakegenskaper för att man ska kunna ge ett generellt svar, menar Bengt Lundegårdh. En av de få studier som finns gäller tomater och genomfördes av Bengt Lundegårdh själv. Tusen försökspersoner deltog i ett blindtest och resultatet blev att majoriteten signifikant föredrog smaken på de ekologiskt producerade tomaterna. Kvävenivåerna var i detta försök relativt lika, vilket tyder på att kväveintensiteten inte var huvudorsaken till smakskillnaderna. En doktorand bedriver nu vidare studier kring orsakerna. Ett annat exempel som antyder att skillnader i smak och kvalitet kan finnas är att det i ett flertal djurförsök har visats att djur nästan uteslutande föredrar ekologiskt producerat foder."

Micke