På min kolonilott förekommer mördarsniglarna sedan 1999. De första åren var de väldigt många, sedan gick de tillbaka i antal ngt, men i år vimlar det av dem. Jag tycker mig ha observerat att: Yngre mördarsniglar är smala och smäckra och bruna - mörkbruna när de är aktiva (utsträckta), men när de vilar (ihopdragna) ser man tydliga längsgående ränder på deras ryggar. Äldre mördarsniglar är ingalunda smäckra. De är inte riktigt lika långa som svarta skogssniglar eller pantersniglar (som är rätt smäckra även som stora), och de har inte längre ngra synbara ränder, utan varierar i färg från nästan klarorange till mörkbruna, så att i af jag inte skulle kunna se skillnad på en mördarsnigel och en skogssnigel. Men mördarsniglar hittar man i stort sett aldrig enstaka ex av - det tycks altid finnas fler i närheten.
De är oerhört glupska och äter allt från kadaver till blommor och blad och tomater och bär. Under de värsta åren åt de upp allt i rabatterna och trädgårdslanden utom palsternackor - men då fanns förstås ännu inte Snigelfritt, det enda som rekommenderades som motmedel var släckt kalk.
Om du har fått in odjuren i din trädgård, vidta åtgärd! Stäm i bäcken!!! Du blir troligen aldrig av med dem alldeles, men lyckas man hålla dem ngrlunda i schack så går de att leva med.
LYCKA TILL!!!
|