När missundsamheten bedrar visheten..... Alternativ

[Gita]

En insändare i Svd för en tid sedan.
"Tänk er att tio personer går ut varje dag för att äta middag. notan för de tio tillsammans hamnar på 1000 kr. Om de delar upp notan på samma sätt som vi betalar skatt skulle det bli ungefär så här:
De första fyra - de fattigaste - skulle inte betala någonting, den femte skulle betala 10 kr,den sjätte skulle betala 30 kr, den sjunde 70,den åttonde 120, den nionde 180, och den tionde personen - den rikaste - skulle betala 590 kr.
De bestämde sig för att betala notan på det viset. De kände sig nöjda med uppgörelsen, tills en dag, då ägaren till restaureangen gav dem rabatt. " Eftersom ni är så bra kunder", sa han "ger jag er 200 kr i rabatt"
Gruppen ville fortfarande betala middagen på det sätt vi betalar skatter. Så de fyra första påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis. Men hur skulle de andra sex göra - de som betalade? Hur skulle de dela upp rabatten så att alla skulle få sin "beskärda del"? De sex personerna insåg att 200 kr delat med sex blir 33:33 kr.
Men om de drog bort det från varje persons andel skulle den femte och sjätte personen få betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslog då att det vore rättvist att reducera varje persons nota ungefär proportionellt, och han satte igång att räkna på de belopp varje person skulle betala.
Resultatet blev att även den femte personen fick äta gratis, den sjätte fick betala 20 kr, den sjunde 50, den åttonde 90, den nionde 120 kr, vilket ledde till att den tionde personen fick betala 520 istället för tidigare 590.
Alla sex personerna fick lägre pris än tidigare och de fyra första fick fortsätta äta gratis. Men plötsligt utanför restaurangen
började personerna jämföra vad de sparat.
"Jag tjänade bara en en tia av rabatten på 200 kr",började den sjätte personen. Han pekade på den tionde:"men han tjänade 70!" "Precis", sa den femte personen, "jag sparade också bara en tia". "Det är sant!" skrek den sjunde personen: "Varför ska han få 70 tillbaka när jag bara fick 20? De rika skall alltid få det bättre!"
"Vänta ett tag ", skrek de fyra första unisont. Vi fick ju ingenting alls!Det här systemet utnyttjar de fattiga!"
De nio personerna omringade den tionde och gav honom stryk: Nästa kväll kom inte han till middagen så de nio andra satte sig ner och åt utan honom.
När så notan kom in upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kr.....

Skribenten heter Leif Kristensen, Spånga

Jag som tycker att ovanstående säger allt heter GITA

[Björken]

Ja inte hör jag till de högavlönade precis men jag har istället för att gnälla valt att ha två jobb som tillhör låglöneyrkena. Delar ut tidningar fyra timmar på natten och städar på en skola 8 timmar om dagen. Visst sliter det hårt på kroppen, men det är mitt val och jag tar också konsekvenserna av det.

Blev tidigt i livet änka med fyra barn i åldern 9-18 år och mycket rasade samman i mitt liv. Men mitt val var att antagligen ge faen i allt och låta samhället reda ut mitt liv eller att själv göra något åt det. Mitt val stod helt klart att jag skulle reda ut det själv.
Att jag röstar på Alliansen står jag också för och jag tycker att de står för mycket av det jag tycker och tänker, därav valet.

Jag ser inte ner på den som är sjuk eller arbetslös som många tycks tro att man gör för att man röstar på de som vill att det ska löna sig att arbeta.

Att snacka om att fuska så är det väl lika bra fördelat mellan de olika partierna vare sig de är röda, blå eller gröna men man glömmer så lätt bort vad som varit när något nytt dyker upp.

Jag tycker lika illa som många andra över fusket som sker även bland oss "vanliga" människor, för inte kan vi väl förneka att det sker. Försäkringskassan har ju avslöjat ett stort antal fuskare och det är stora pengar det handlar om. Jag inser att något måste göras åt bidragsfuskarna för till dem vill inte jag att mina skattepengar ska gå till. Jag vill att de ska gå till dem som behöver det i form av bidrag av olika slag och för att hålla vårt samhälle på en bra nivå så att tex mina barnbarn ska ha en bra skola att gå till.

En skola med ordning och reda och där det är lärarna som bestämmer och inte barnen. Låter säkert gammelmodigt men ok då får ni tycka så, för jag vet att jag kan inte komma ut till en arbetsplats och bestämma när jag vill jobba eller om jag vill jobba överhuvud taget. Jag kan heller inte gapa och skrika och kalla vare sig arbetskamrater eller chefer för än det ena än det andra. Vem skulle acceptera att jag kommer insläntrande till ett sammanträde, tuggande tuggummi och pratande i mobiltelefonen slänger upp fötterna på bordet och med mössan neddragen över öronen.

Jag vet allt för väl att det kommer att vara många av er som skriker högt nu och säger att du har så fel så fel. Det får ni så gärna göra om jag bara också får säga att jag tycker att jag har rätt.