Varför är somt så skamligt? Alternativ

[Netha]

Har funderat på varför det räknas som mer eller mindre skamligt om man råkar drabbas av sjukdom
som klassas under fliken "psykiska besvär/sjukdomar".

Har du någon i din närhet, som råkar ut för olycka där h*n brutit en arm eller ett ben... då är det helt OK att du berättar detta.
Men... hur många är lika öppen när någon drabbats av psykisk åkomma?
Tankar och funderingar har uppkommit sedan man alltsomoftast mötts med förvånade miner då man helt öppet pratat om någon som inte mår så bra.
Kan det vara så att vi fortfarande år 2007 i vårt upplysta Sverige... inte har nått längre?

Redigerat av Netha: 02-07-2007, 06:09

[mamamaggan]

Jo men det har ju inte alltid varit dessa skriverier i tidningarna.

Om någon drabbas av en depression så tror jag att denna människa ansetts/anses som svag. Någon som inte " pallar med " . Någon som man kan se ner på p g a detta.

När man tänker på hur det kunde vara förr så sitter det nog kvar lite i folks medvetande. Då spärrades den sjuke in och blev utsatt för i det närmaste tortyr och allt det bara för att h*n kanske uppförde sig lite konstigt. Samhällets normer och hur mycket " avvikande " man tolererar styr. Så vårt samhälle är nog inte så tolerant som vi tror.