Varför är somt så skamligt? Alternativ

[Netha]

Har funderat på varför det räknas som mer eller mindre skamligt om man råkar drabbas av sjukdom
som klassas under fliken "psykiska besvär/sjukdomar".

Har du någon i din närhet, som råkar ut för olycka där h*n brutit en arm eller ett ben... då är det helt OK att du berättar detta.
Men... hur många är lika öppen när någon drabbats av psykisk åkomma?
Tankar och funderingar har uppkommit sedan man alltsomoftast mötts med förvånade miner då man helt öppet pratat om någon som inte mår så bra.
Kan det vara så att vi fortfarande år 2007 i vårt upplysta Sverige... inte har nått längre?

Redigerat av Netha: 02-07-2007, 06:09

[mamamaggan]

Tillhör dem som inte köper kvällstidningar eller " snusktidningar " ( t ex hänt-vad-de-nu-heter ) . Men man kan som sagt inte undgå att se rubrikerna. De skriker ut ett budskap som gör mig illa till mods.

Har vid ett flertal tillfällen haft diskussioner med journalister i flera av omgivningens tidnigar p g a att de vinklar sina artiklar eller pekar ut personer eller folkgrupper, inte direkt men indirekt , och som det sedan visat sig vara på väldigt lösa grunder. Nu säger jag inte att alla journalister gör så men man måste tänka sig för vad och hur man skriver.

Nu kom vi långt ifrån ursprungsämnet , varför det är skamligt att vara psykiskt sjuk , men hoppas verkligen att vi ska sluta peka ut våra medmänniskor som potentiella våldsverkare/mördare bara för att de lider av en psykisk sjukdom.

[LadyG]

Nu kom vi långt ifrån ursprungsämnet , varför det är skamligt att vara psykiskt sjuk , men hoppas verkligen att vi ska sluta peka ut våra medmänniskor som potentiella våldsverkare/mördare bara för att de lider av en psykisk sjukdom.

Sant, vi kom långt från ämnet och jag tror det var mitt fel

Men saken är väl ändå den att det inte är skamligt att vara psykiskt sjuk eller lida av en neuropsykologisk störning, lika lite som det är skamligt att vara invandrare eller kvinna eller någon annan minoritet. Det är bara det att det alltid kommer att finnas folk som fruktar och avskyr det de inte förstår, och det är de som skriker högst som hörs mest.

Det fanns en korkad donna på Aftonblaskan som skrev krönikor innan, hon skrev 3-4 stycken innan hon fick kicken. Hon fick kicken i samband med en krönika hon skrev om unga tjejer som inte kan gå ut utan att smika sig. Hon var extremt hånfull, elak och cynisk emot dessa unga kvinnor och kallade deras psykiska störning för att de var "bortskämda småglin som inte fått lära sig veta hut" eller hur det nu var. Hur som helst avskedades hon efter den krönikan eftersom förbundet BDD Sverige och andra klagade hos Aftonbladet.

Tyvärr är det alltså inte relaterat till ålder, att äldre skulle vara mer intoleranta mot psykisk ohälsa än yngre. Det har förmodligen inte ens med utbildning eller social status att göra. Intoleranta och rädda människor går att hitta överallt och alla jag träffat har varit väldigt förtjusta i att hålla fast vid sina fördomar.

Redigerat av LadyG: 06-07-2007, 20:55