Dottern är 33 år och hon sa att hon skulle hälsa på farmor och farfar om 2 veckor vilken tur att då jag pratat med dottern annars hade farfar fått gjort det när hon knackat på dörren, måste även tillägga att min bror aldrig brytt sig om hur våra föräldrar mått han var och hälsade på dom vid årsdagar ibland morsdagar annars är det jag som alltid fixade klippte gräs,skottade snö,bar ved,handlade mat när inte pappa orkade och avståndet mellan dom är ca 3 mil det är mycket av detta jag skrev nu som ligger till grund för mitt avståndstagande måste erkänna att jag är så besviken på honom så just nu känns det som att det gäller all framtid han kastade på luren i örat på mig och nu måste jag oroa mig för min pappa jag vet inte hur han tänker nu han sa till oss när jag frågade om han orkar åka med till begravningsbyrån då svarar han så här med tårar i ögonen att han ingenting har med detta att göra för mamma hade sagt en gång att det var pappa som hade gjort henne sjuk för hon var tvungen att vara med honom i skogen och hjälpa till med att ta hem ved till att värma huset det var för 20 år sedan dom gjorde det jag syrran o min äldsta bror var på begravningsbyrån i tisdags det visste pappa men har frågar ingenting om detta så jag o syrran fick berätta lite om mötet då svarar han att han sörjt färdigt nu för vi skall alla gå bort någon gång så kan det vara hans sätt att inte visa sorg på? vi tycker det är jättejobbigt oxå vet inte hur vi skall bära oss åt nu
|