Jag är definitivt tant och maken är gubbe.

Igår satt vi med svåger och pratade om gamla tider... maken mindes vilken fest det var när de fick var sin apelsin... frukt var ingen vardagsvara
och jag mindes bl.a hur det var innan strumpbyxan kom och när vi fick frysbox och kunde förvara kött/fläsk i den.
Konservburkarna fick pausa... men nog längtar jag ibland efter allt gott som mamma hade lagat till och konserverat.
Progressiva har både gubben och jag sedan ca 20 år tillbaka och grått hår har jag men inte gubben.

Tant/gubbvarning... när man går till köket/rummet för att hämta något... men på vägen hinner glömma vad det var.