|
Lite sticklingsförökning i allmänhet...
Vedartade sticklingar , vintersticklingar tas under viloperioden. Man tar främst av ettårstillväxten. Lättrotade arter kan man ta 2-årig ved på också. De får absolut inte ha börjat bryta i knopparna eftersom det är där det ska bildas rötter i stället för blad. Beroende på hur långt det är emellan noderna så tar man 10-20 cm ( ibland mer)långa sticklingar, 4 noder kan vara ganska så lagom...man stoppar ned större delen av sticklingen i väldränerad jord så fort tjälen släppt på våren, bara nån cm behöver sticka upp ovan jord..
Sen ser man bara till att det inte torkar i jorden och så väntar man...Att de bryter blad innebär INTE att de tagit sig eftersom det finns tillräckligt med näring och vatten i sticklingen för att det ska kunna hända ändå...När man ser att de börjar växa kan man försiktigt se efter om det bildats rötter.
Örtartade sticklingar tas bäst i juni då det är bäst ljusförhållanden och växterna är i god tillväxt, ordentligt saftspända och innehåller tillräckligt mycket stärkelse. De ska vara styva men inte vedaktiga. Man tar bara toppen (kanske 5 cm) av ett skott som inte blommar på den växt man vill föröka och klipper strax under en nod och sticker ned i sandblandad jord. Rötterna kommer att bildas vid noden under jord.
Nu är det viktigaste att det inte kan avdunsta fukt från bladen. Stora blad kan man ta bort några eller skära av på hälften. Täck sticklingen med mjölkvit plast för att det inte ska bli för varmt. Det ska vara tätt. Kontrollera ibland, plocka bort ruttnande växtdelar och spraya med vatten om det verkar torrt. Efter två, tre veckor kan man försktigt kontrollera om det bildats rötter...då behöver de inte täckas längre utan behandlas som vanliga fröplantor.
Man kan prova sig fram lite...en del, särskilt vedartade växter förökas ofta bäst med klacksticklingar...andra med vad som helst nästan..
--------------------
|
Sticklingar, *helt hysteriskt roligt*
09-10-2007, 22:47
