CITAT (Gossen Ruda @ 02-11-2007, 22:40)

Ja du Bettson, Kurt nämnde ett par vilktiga saker. Exempelvis att människan är urdålig på att reglera naturen. Kanske framför allt för att åtgärderna i första hand syftar till att göra det bra för människan och inte för djuren. Bristen på duvhök gör att kråkfåglarna får tillfälle att expandera men duvhökarna jagas hårt pga att dom även tar människans byte. Att soptipparna genererar en massa oönskade kråkpopulationer är sant men att göra nånting åt den saken är lättare än vad man tror. Jag komposterar allt hushållsavfall och det kan alla göra, att sen kommunen eldar upp resten är bara en fördel. Sopor börjar bli en resurs för att producera biogas så snart kanske alla soptippar är borta, åtminstone dom där det slängs matavfall.
Att jägarna jagar och vill jaga rovdjuren har inget med den ekologiska balansen i naturen att göra, det är en konkurrent som skall bort. Det är möjligt att det finns en och annan jägare som tycker annorlunda men många är dom inte. I ett naturligt ekosystem sker inga såna drastiska händelser som du beskriver, om rovdjuren expanderar för mycket tryter födan till slut men det som händer är bara att föryngringarna minskar, ungarna får helt enkelt ingen mat. Dom vuxna klarar sig oftast.
Att rävskabben tog död på många rävar berodde troligen på att dom blev för många och vad det i sin tur berodde på vet jag inte. Kanske för att ingen jagade dom (vargen?) eller på att människan dukade upp för mycket mat.
Visst ingår människan i det ekologiska samspelet, eller åtminstone borde göra det. Fast det krävs att man tänker lite mer än dagens jägare. Man kan inte låta personer vars jaktresultat direkt påverkas av hur mycket rovdjur det finns bestämma rovdjursstammens storlek, det är lite löjligt att ens tänka tanken. Jäv kallas det på finare språk.
God natt.

Ja du Ruda.
Kurt och du vet ju alltid bäst. Och goda jägare VET ni ju med bestämdhet är sällsynta.No hard felling, men jag blir lite trött ibland. Ni talar så kategoriskt om en grupp människor som består av ungefär 200 000 individer och drar dessa över en kam. Det skulle nog normalt kunna kallas förtal. OCh jag känner båda att min man och jag är förtalad.
Jag känner inga jägare av den typen som ni tycker är så sällsynta. Jag har träffat ett och annat jäagssubstitut som gått snabbkurs men dom är det ingen som bjuder tillbaka när de väl gästat ett jaktlag. Det är sådana som får lösa dagkort på köpjakter. OCH köpjaket är inte jakt, de bedriver inte någon viltvård alls, så om det är sådana ni jämför med så är jag benägen att hålla med er.
Men märk väl, de är inga jägare, ingen vilvård bedrivs. De skuter på måltavlor med rörligt vilt.
Maken kom hem efter jakten idag. Både han och hunden sover utmattade. Han ledde själv jakten idag och det var hondjursförbud.
Inte bara smaldjur utan hondjursförbud. Getterna lämnar ibland sina kid och geten kan därför uppfattas som ett smaldjur. Därför tillät man inga hondjur alls fick skjutas idag. Det är för tidigt på säsongen för kiden att skjiljas från geten även om det inte är i lag förbjudet.. Det innebar att de stora bockarna med avelvärde har fällt sina horn nu och fick därmed gå vidare. De kan ju i hastigheten utan horn uppfattas som en get. Bockar med sämre avelsvärde ( de som fortfarande har horn) fick skjutas.
Meningen var att man egentligen bara skulle driva rådjur idag och räkna individer för att senare kunna göra ett viltvårdande urval.
Sämre bockar vill man alltid ha bort. Chansen att skjuta vilt blev genom restriktionerna ganska liten.
Dagen resulterade i en skjuten ungbock och en massa djur som bara fått passera bösspipan förbi och fått fripass. Man har genom att hundarna drivit kunnat på räkna djuren i området och inventera, för att senare kunna lägga en plan.
Och inga sura miner för det. Makens jaktkompis uttryckte just att det varit en så fin dag, man hade sett massor av djur och att det var så roligt att rådjursstammen hade återhämtat sig. Och att det varit så bra träning för hundarna.
Tycker nog faktiskt att det inte är jäviga.Snarare bedömer jag dom som omsorgsfulla och jag tar faktistk illa upp när ni fäller en massa nedvärderande omdömen om min make och hans bästa vänner, som jag både känner respekterar och tycker mycket om.
För övrigt så finns det ju myndigheter som reglerar jakten och dessa kan väl inte kallas jäviga.