Man går ju mentalt i ide så här på hösten... det känns inget inspirerande att börja dra i någonting. Men när man väl får tummen loss och en spark i baken - vad skönt det känns efteråt, när man kan borsta av sig och säga "Sådärja!" Jag tycker att det är samma varje år, det här med lökväxter t.ex. Eftersom jag vet mycket väl hur lycklig jag blir varje vår för det jag orkade stoppa ned hösten innan, så beställer jag ganska rejält med lökar varje höst. När de väl kommer är jag inte ett dugg sugen - funderar varje gång på om det inte vore bättre att skita i det.... Men så minns jag hur glad jag blev i våras, och då får jag ju ta mig i kragen.... Årets sista (hoppas jag innerligt) åkte ned i måndags kväll, vräkte ned dem när jag ändå grävt gropar för rosorna från Flora Linnea (latmask...) Och idag kom första snön - tänk vilken timing!
Tycker att det låter som att du har varit riktigt duktig ändå, Anette, utan att du behöver fixa det där allra sista... Granjord till rosorna - är det bra alltså? Är det till "bebisar" eller barrotade, eller vad?
|