Det här med härdighet., Vi är lite lättvindiga ibland med det ordet. Alternativ

[Christer i Falkö...]

Ibland tycker jag att vi är lite väl slarviga med ordet ”härdig”. Bara för att en växt klarat sig ute de senaste två vintrarna, så betyder inte det att den är härdig i ett visst område. Speciellt som de två senaste vintrarna varit ganska så mediokra vintermässigt sett. När sommaren dessutom var så fantastisk som den var 2006, visar det inte hur tålig växten egentligen är. För att kalla en växt härdig måste man åtminstone vänta en sisådär tio år innan man egentligen kan påstå något sådant. I år till exempel, kan det nog gå illa för många av de så kallade zonknäckarväxterna. Sommaren var allt annat än varm och lång här i södra sverige, blir nu vintern något sånär kall så lär många av dem dö. Dessutom anser jag att om man måste täcka över vissa buskar för att de skall klara sig över vintern, då är de inte härdiga.
Många av växterna vi vill ha i våra trädgårdar kommer från länder klart långt mycket mer söderut än vad vi tror ibland (har för mig att New York och Rom ligger på samma breddgrad ungefär). Så även om det står att en växt klarar ett visst antal minusgrader i sitt hemland, betyder inte det att den gör det här. Allt beroende på att somrarna oftast är bra mycket längre och varmare där (troligtvis också torrare). Vi kan ju i viss mån göra det bättre för de växterna här genom att plantera i sand, skyddat läge och soligt. Men kommer det då några normala svenska vintrar, kanske det trots allt inte hjälper så mycket. Nu blir ju klimatet allt varmare även här, så jag tycker ändå att man skall våga testa vad som kan klara sig i våra egna trädgårdar, men snälla var lite försiktiga med att använda ordet härdig allt för lättvindigt.
Christer.

[Ludvig Johansson]

Oops...jag vill inte hindra nån att tjäna pengar på sitt odlande!

Jag förstod inte riktigt reglerna för vadslagningen (nappade Linus?), men det kanske är att beteckna som dopning att använda andra växter än avtalat?

Jan, vilken jättekul boktitel. Den måste jag spana in.

Vi har ju alla olika förhållningssätt till det vi odlar. En del tycker att växter är som möbler, man ställer dem i ett hörn i trädgården och där ska de stå och vara fina år ut och år in. Eventuellt med lite tuktning då och då för sakens skull. Om möbeln skulle flytta sig, eller kanske försvinna (var tog den vägen??), då var det ingen bra möbel och så handlar man inte den sorten något mer, och berättar för alla vänner att inte köpa den sortens möbler. Man köper bara möbler som andra suttit i eller testat och godkänt. Sedan finns det de som tycker att varje nytt blad eller blomma är spännande, att trädgården är en levande organism där det oberäkneliga har ett egenvärde, att det inte är fusk att vattna lite när det är torrt eller täcka med lite löv på hösten. Lika lite som det inte är mot naturen att ha krukväxter.

Vem har rätt och vem har fel? Givetvis ingen, det är bara olika förhållningssätt. Kanske zonknäckare och möbelköpare skulle ha etiketter typ "riskbenägen" och "ordning och reda" (alternativt gräsmatteägare ) så att missförstånden blev mindre.

Hoppas jag inte retade någon alldeles nu, kände bara för att skriva lite...