Frukthäck och fruktberså mm låter mer avancerat än det är. I principå är det att köpa fruktträd som är små eller redan satta på spaljé och sedan sätta ned dem med täta avstånd. Därefter kan man låta dem växa fritt (som tex ofta körsbärshäckar gör) eller sträcka, fläta, binda grenar dit man vill ha dem.
Jan - när jag väljer grundstam tänker jag på zon (B-stammarna har hög härdighet) och på storlek. B9 är nog bra som grundstam, men det är också bra att veta att de som hållit på med den ett tag säger att den gär ganska stora träd. Jag har experimenterat med B395 och B4hundranågpnting, de blev i zon 3 för svagväxande tycker jag. Nu sätter jag B9or som kronträd, de ser ut att bli ca 4 meter höga och breda på några år. Kanske stoppar de där.
Att inte välja för stor grundstam handlar inte bara om att inte behöva beskära mycket men också att det man satt ska kunna utvecklas väl. Ju högre berså, häck eller vad man vill sätta som man kan tänka sig, desto mer starkväxande grundstam kan man ha. Grundstammen ger en totalstorlek grenmassa och blad, men hur den är disponerad säger inte genetiken.
Jag har en massa bilder på fruktbersåer som jag visar på mina kurser, men nu komemr jag inte åt dem. Hur tätt du ska sätta beror på hur du tänkt att forma dem. De flesta vill behålla grönska så långt ned som möjligt så att bersån blir helt inbäddad nedifrån och upp, men man kan stamma upp också om man hellre vill ha det så. Vanligt är att man sedan sträcker grenar horisontellt och binder dem mot varandra och att man i en berså inte är lika strikt med att välja sidogrenar som växer exakt spikrakt eller på samma nivå utan låter bersån få lite bågig form - men man kan också sträcka dem lika strikt som en spaljé. Sök på päronhäck här så ser du bilder jag lagt in på en päronhäck som formades mycket strikt.
Hur tätt är alltid en svår fråga. Vill man ha maximalt med solbelyst frukt i häck eller berså väljer man en ganska strikt spaljéform (en stam med spikraka horisontella grenar som det växer korta, beskurna fruktgrenar ifrån) och så stora avstånd att sidogrenarna bara möter varandra när trädet fått sin slutstorlek. Men det blir ganska glest de första åren. i zon 3 kan man nog sätta B9or i berså på 3 meters avstånd och få både lummighheten snabbt samt bra frukt utan att behöva skära in träden fullständigt varje år.
I lepage brukar man rekommendera 1 meter mellan träden, faktiskt oavsett vilken grundstam det gäller. Det finns men är få som gjort lepage i A2, jag känner till några. I zon 3 skulle jag göra den med A2, i lägre zoner med B9 (om de inte var så vansinnigt dyra). En lepagehäck kan ju ha 3 våningar eller fler, väljer man A2 får man nog bygga några böjda våningar till för att inte behöva skära in hela växten varje år.
Fota gärna när du börjar!
CITAT (Jan Lindgren @ 17-11-2007, 11:06)

Hej Cilla!
Utveckla iden med fruktberså. Jag tänkte försöka göra en nästa år. Eftersom jag är lat och inte vill ha för mycket att beskära tänkte jag använda B9 som grundstam. Hur tätt kan jag sätta träden? Vilken är lämpligaste form på trädet? Buske eller lågstam (40 cm).
Eftersom jag ska göra träden själv så kan jag välja. Vilken grundstam är bäst för lepagehäck? A2 ?. Jag har beställt grundstammarna B9, A2 och MM106.
MVH
Jan Lindgren