Ja, det kommer nog ta ett tag och många utredningar innan nya rekommendationer får ges. Det konstiga är att dom tydligen inte är nya utan gamla... Här kommer ett utdrag ur läkaren Annika Dahlqvist blogg (som själv miste sitt arbete när hon gav dessa rekommendationer till sina diabetespatienter)
"Hemmets läkarbok - om diabetesbehandling 1 december kl. 14:29
I ett forum, en text nedskriven av Vikingmormor. Ur Hemmets läkarbok 1921, före insulinets introdukton. Hemmets läkarbok är skriven dr J Lagerholm, sjukhusläkare. Kapitel Sjukdomar i ämnesomsättningen. "Soccker är ett ämne, som med nödvändighet ingår i kroppens ämnesomsättning och det förefinnes alltid till en viss mängd i människans blod. Den huvudsakliga källa, ur vilken kroppen tager sitt socker, är stärkelsen, som tillföres oss såsom den viktigaste beståndsdelen i bröd, mjölrätter, potatis och grönsaker...... Sockrets öde i kroppen är, såvida det ej magasineras såsom glykogen och fett, att i vävnaderna förbrännas till kolsyra och vatten..... Med sockersjuka i egentlig mening (diabetes mellitus) betecknar man en kronisk sjukdom, som består däri, att orgaismen icke mera har förmåga att i samma mån som den friska tillgodogöra sig och förbruka sockret. En svårare och en lättare form urskiljas; vid den lätta formen uppträder sockret i urinen blott efter förtärandet av kolhydrat (stärkelsehaltiga födoämnen), då däremot vid den svåra formen urinen är oavbrutet sockerhaltig såväl efter njutandet av stärkelsehaltiga födoämnen och socker som vid ren köttdiet. De lätta fallen kunna vara i decennier och träffa mest korpulenta personer; ej sällan bliva de endast av en tillfällighet upptäckta, utan att personen i fråga haft en aning därom. Den svåra formen däremot kännetecknas genom höggradig avmagring, svaghet, torr hud, ökad hunger och törst samt räcker i regeln ej mer än 1-3 år. Mängden av socker i urinen står vid de lätta fallen i direkt beroende av stärkelsemängden i den intagna födan och försvinner vid iakttagande av sträng diet på 1-4 dagar..... Vari sockersjukans egentliga väsen består, är ännu till stor del en gåta. Säkert är, att vid densamma sockermängden i blodet överstiger den normala, och att sockersjuke ej har förmågan att i så hög grad som den friske använda och förbruka det för övrigt på normalt sätt bildade sockret. Vid behandling av sockersjuka måste alltid en läkare leda det hela. En i varje fall strängt ordnad diet är alltid det huvudsakliga medlet att ernå en förbättring och motarbeta sjukdomens fortskridande. SEDAN HUNDRA ÅR har erfarenheten ställt utom allt rimligt tvivel, att alla sjukdomssymptom försämras vid förtärandet av socker och stärkelsehaltiga ämnen för att istället vid uteslutande eller inskränkning av dem påfallande förbättras eller helt och hållet försvinna. Den sockersjuke måste därför huvudsakligen leva av äggviteämnen och fett. Men då vid den svåra formen sockret uppträder i urinen även efter äggviteföda, men icke efter fett, måste man i de svåra fallen så mycket som möjligt inskränka njutandet av äggvitehaltiga födoämnen och söka att förse kroppen med den erforderliga mängden kol i form av fett. DETTA ÄR HUVUDPRINCIPERNA vid behandling av sockersjuka. Vi kunna urskilja trenne dietformer, allt efter olika svåra sjukdomsfall. Den strängaste dieten, som fullständigt förbjuder kolhydrat och utom fett endast tillåter omkring 120 gram äggvita per dag. Denna diet kan blott högst sällan och då endast för några få dagar komma i betraktande. Den stränga dieten.Den sjuke erhåller dagligen 500 gram kokt eller stekt kött, vilket motsavarar 700 gram färskt rått kött, 100-200 gram fett i form av smör, grädde, fett fläsk,matolja, feta såser o.dyl.samt måttliga mängder grönsaker i form av sallad, kort sagt födoämnen, vilka vi uppräkna i tabell n:o 1. I stället för kött kan man även giva ägg, fisk och ost. I de grönsaker, vilka vi å tab. n:o 1 angivit, finns visserligen ringa mängder kolhydrat, det oaktat är det tillrådligt att medgiva deras åtnjutande i betraktande av att den stränga dieten på grund av faran för coma ej låter sig genomföra under någon längre tid och ofta även giver anledning till rubbningar i matsmältningen, såsom aptitlöshet, illamående, kräkningar och diarré...." Tabell 1 har innehållsförteckning över protein, fett och kh. de grönsaker som nämns är; sallad, gurkor, spenat, sparris, blomkål, skärbönor, vit-och rödkål, surkål, rädisor, champignoner och lingon kokta med sackarin. Men visst är det intressant att man 1921 anser att man i 100 år, vetat hur man kostbehandlar sockersjuka (typ 2), detta är innan insulinet."
torvan
|