CITAT
Ser man till den nemorala skogen (södra lövskogsregionen) så är det den naturtyp i norra Europa som har minst ursprunglig skog kvar eftersom den har odlats upp. Men där intar Sverige en särställning för i vårat glest befolkade land har exploateringen inte varit lika hård.Vi har förhållandevis mycket jätteekar och "orörda" lövskogsmiljöer kvar jämfört med kontinenten. Därför borde man inrikta sig på att skydda mer areal i södra Sverige för i dagsläget är ca 80% av all skyddad skog i reservat och nationalparker i Norrland.
Att köpa björkar ser jag ingen större nytta med faktiskt för björk är inte hotat, däremot hade det varit en välgärning att köpa ädellövträd och ek i södra och mellersta Sverige.
Intressant diskussion det här! Jag håller i princip med dig Markus, men några större arealer lövskog som på något sätt kan kallas orörd, eller ens i närheten av orörd, finns knappast i södra Sverige. Det är i princip bara fjällbjörkskogen som platsar där. De enda naturskogslika ädellövsskogar med någorlunda lång kontinuitet som jag kan komma på just nu (förutom en och annan rasbrant) finns på Hallands väderö och kring en del Slott och Herrgårdar. Möjligen skulle en del bokskogar i inre Halland och Blekinge också kunna kallas naturskogslika. Men hur som helst är det inte fråga om några större arealer och många av dessa områden är redan skyddade. I övrigt är ädellövskogarna så gott som alltid igenvuxna hagmarker som varit väldigt mycket öppnare för inte så länge sedan (gäller till exempel Mälarens lummiga öar, Mittlandsskogen på Öland och det mesta av Skånes bokskogar).
Det är ju tyvärr så att det i princip bara är i Norrland som det finns några naturskogar kvar, förutom magra skogar på hällmarker av olika slag där det i princip inte går att bedriva rationellt skogsbruk. Så det blir ganska automatiskt norrländska skogar man får inrikta sig på om man vill bevara gammelskogar - i synnerhet om det är gammelskogar på marker där det är möjligt att bedriva skogsbruk.